Susu mai ile Thailandblog.nl
Faatasi ai ma le 275.000 asiasiga i le masina, Thailandblog o le tele lea o tagata Thailand i totonu o Netherlands ma Peleseuma.
Saini mo la matou imeli meli e leai se totogi ma nofo logo!
Nieuwsbrief
Fa'atonuga gagana
Fua tau Thai Baht
Fesoasoani
Fa'amatalaga lata mai
- Cornelis: O le 'fa'afitauli fa'atupula'ia o le fa'ateleina o turisi'? I se tasi aso latou te faia ni faiga e faatosina mai ai le tele o turisi, i le aso e sosoo ai
- Lieven Cattail: E masani lava. pu mai luga o taualuga o Thailand e matua 'ofoofogia' ma valaaulia tagata uma e matamata, m
- Johnny B.G: Ei uo, ua fa'afuase'i ona galo ia te oe le solia o aia tatau a tagata i Saina ma a latou lesona lelei? Ae paga lea, e te faʻamaonia le ata
- T: E ese mai le numera o vaalele ma vaalele, e toetoe lava a le mafai ona faʻaopoopoina, ae o meaola i vaalele e pei o KLM ma Lufthansa
- sikafu: Ua 12 tausaga talu ona ou nofo iinei i Isaan, ua ou le toe i ai se meaai Isaan mo au, e le manaia tele, ma o nisi taimi ou te mafaufau ai pe pei o lenei meaai iinei.
- Rob V.: Faʻafuaseʻi se musumusuga: lelei le tusiaina o se tala faʻatasi ma ituaiga uma o uiga faʻataʻitaʻiga, ma o mea faʻapitoa o le a mo e
- Pjotter: E fetaui lelei le tau mo a'u (20 kilomita i saute o Korat). Sa i ai sau konekarate lelei ma o le tau na malilie i ai o le 1,45
- Rob V.: Ou te ioe atoatoa i le faʻamalosia o le galulue faʻatasi, Johnny, aua o le mea lena e faʻavave ai loʻu fatu faʻaagafesootai. ;) Ae
- Johnny B.G: “- o lo’o iai le fa’atupulaia o fa’ato’aga fa’akonekarate (i luga o le fa’atosina a le au faioloa ma Saina; durian, longon, mangosteen, araisa) ma
- Rob V.: Ua o'o nei i le afa o le tusi. E o'o mai i le taimi nei, o tagata autu o lo'o savali fa'apea: pa'epa'e isu e pa'u i le alofa vave, tama'ita'i gel
- Johnny B.G: O le avea ma tagata mulimuli e taoto ai le faafitauli ae o le fofo foi. Tau lava o le faia o lau masani faaletausaga ma oʻo mai i le faaiuga lena
- Chris: O nai fa'amatalaga: – Fa'ato'aga i Taialani e sili atu nai lo araisa. Faaalia i tala, le auina atu i fafo o fualaau aina ma le
- Ronny: I le itulagi o loʻo nonofo ai loʻu toʻalua, Natan i Ubon Ratchathani, o le tau ile m² e 11.000 Bath ua maeʻa. Totogi
- Arno: O le mea moni e faapea o le faifaatoʻaga, i lana galuega mamafa, e toetoe lava a leai se mea e maua mo lana araisa ma e tau le mafai ona totogi ana tau, ae le gata i lea.
- Theo: Faatasi ai ma tekinolosi faigofie i le fanua araisa, NEI ua taugata tele le totoina o araisa. Seti 10 rai. Sa matou mulimuli
Fesoasoani
toe Bangkok
menu
Faila
mataupu
- tua
- Gaoioiga
- advertorial
- faʻatatauga
- Fesili lafoga
- Fesili Peleseuma
- Va'aiga
- Mata'utia
- talitonuga faa Buddhism
- Iloiloga tusi
- Lisi
- Fa'afitauli Korona
- aganuu
- Tusitala
- tafaoga Faamasani
- O le vaiaso o
- Failautusi
- E maulu
- Economy
- O se aso i le olaga o....
- motu
- Mea'ai ma vaiinu
- Mea na tutupu ma tausamiga
- Tafaoga Paluni
- Fa'amanatuga Fa'amalu Bo Sang
- Tu'uga Pafalo
- Fugalaau Fugalaau a Chiang Mai
- Tausaga Fou Saina
- Pati masina Atoa
- Kerisimasi
- Lotus Festival – Rub Bua
- Loy Krathong
- Fa'afiafiaga Fireball a Naga
- Fa'amanatuga o le Po o le Tausaga Fou
- Phi ta khon
- Phuket Vegetarian Festival
- Rocket Festival – Bun Bang Fai
- Songkran – Tausaga Fou Thai
- Fa'afiafiaga Fa'afiafia Pattaya
- Tagata mai fafo ma tagata litaea
- AOAʻI
- Inisiua taavale
- Faletupe
- Lafoga i Netherlands
- lafoga Taialani
- Amepasa Peleseuma
- pulega lafoga a Belgian
- Faamaoniga o le ola
- DigiD
- Malaga
- E mautotogi se fale
- Fa'atau se fale
- i le faamanatuga
- Faamatalaga o tupe maua
- Aso tautupu
- Tau o le soifuaga
- Amepasa Dutch
- Malo Holani
- Asosi Dutch
- Tala Fou
- Ua mavae atu
- Tusifolau
- Penisione
- Laisene avetaavale
- Fa'asoa
- Faiga Palota
- Inisiua lautele
- visa
- Galue
- Falema'i
- Inisiua soifua maloloina
- Flora ma fauna
- Ata o le vaiaso
- Gadgets
- Tupe ma tupe
- talafaasolopito
- Soifua Maloloina
- Malo alofa
- faletalimalo
- Vaavaai i fale
- Ua ola
- Khan Peter
- Koh Mook
- Tupu Bhumibol
- Nofo i Taialani
- Tuuina atu a le Aufaitau
- Valaau le aufaitau
- Fautuaga a le aufaitau
- Fesili a le aufaitau
- Sosaiete
- maketi
- Turisi fa'afoma'i
- Siosiomaga
- Ola po
- Tala fou mai Netherlands ma Peleseuma
- Tala Fou mai Taialani
- Pisinisi ma kamupani
- A'oga
- Suesuega
- Su'e Thailand
- iloiloga
- Mata'ina
- E valaau e faatino
- Lologa 2011
- Lologa 2012
- Lologa 2013
- Lologa 2014
- Fa'amoemoe
- Faiga Faʻapolokiki
- pālota
- Tala malaga
- E faimalaga
- Mafutaga
- faatauga
- ala o faasalalauga faaleagafesootai
- Spa & soifua maloloina
- tāʻaloga
- Laumua
- Faamatalaga o le vaiaso
- Matafaga
- Gagana
- Mo le fa'atau
- faiga TEV
- Taialani lautele
- Taialani ma tamaiti
- fa'amatalaga Thai
- Masi fa'aTailani
- Turisi
- Alu i fafo
- Tupe – Thai Baht
- Mai faatonu
- Meatotino
- Ta'avale ma felauaiga
- Visa Nofo Puupuu
- Visa nofo umi
- Fesili visa
- Tiketi vaalele
- Fesili o le vaiaso
- Tau ma le tau
Fesoasoani
Fa'aliliuga fa'aleaogaina
Thailandblog fa'aaogaina fa'aliliuga masini i le tele o gagana. O le fa'aaogaina o fa'amatalaga fa'aliliu e i lou lava tulaga lamatia. Matou te le nafa mo mea sese i faaliliuga.
Faitau le matou atoa iinei teena o meatotino.
Tautupu
© Copyright Thailandblog 2024. Ua taofia aia tatau uma. Se'i vagana ua ta'ua i se isi itu, o aia tatau uma i fa'amatalaga (tusitusiga, ata, leo, vitio, ma isi) e te mauaina i luga o lenei 'upega tafa'ilagi e malolo i Thailandblog.nl ma ona tusitala (bloggers).
E le fa'atagaina atoa po'o se vaega, tu'uina i luga o isi nofoaga, toe gaosia i so'o se isi lava auala ma/po'o le fa'aaogaina faapisinisi o lenei fa'amatalaga e le fa'atagaina, se'i vagana ua tu'uina atu se fa'atagaga tusitusia manino e Thailandblog.
E fa'atagaina le feso'ota'i ma le fa'asino i itulau o lenei 'upega tafa'ilagi.
Itulau Amata » Tala Fou mai Taialani » O le toʻatele o tagata matutua i Taialani ua afaina tele i le faʻamaʻi o le korona
O le toʻatele o tagata matutua i Taialani ua afaina tele i le faʻamaʻi o le korona
Geplaatst i totonu Tala Fou mai Taialani
pine: Mativa, Fa'afitauli Korona, Tagata matutua, Tagata matutua
O le faʻalavelave Covid-19 na matua afaina ai tagata matutua i Thailand. O tagata matutua e sili ona mafatia i le faʻaitiitia tele o galuega, lea o le a faʻamalosia ai le toʻatele e faʻaauau pea ona faigaluega i tua atu o tausaga litaea pe pa'ū i le mativa.
Zestigplussers vormden vorig jaar een derde van de arbeidsbevolking en zestig procent daarvan werkt in de informele sector, aldus een docent van het Institute for Population and Social Research van de Mahidol universiteit.
Thailand telt twaalf miljoen ouderen, zegt een hoogleraar economie aan de Chulalongkorn universiteit. Veertig procent heeft werk, waarvan de helft in de landbouwsector. De rest heeft kleine bedrijfjes waaronder restaurantjes, winkeltjes en straatverkopers, waarmee ze hun familie onderhouden. Maar dat inkomen is door de pandemie fors achteruitgegaan, waardoor ze gedwongen worden een beroep te doen op fondsen of giften van kinderen, echter die hebben zelf ook financiële problemen door de crisis.
Punavai: Bangkok Post
lelei,
Hier in Chang Mai, zie je de armoede snel toenemen, hoe lang kunnen de Thai hier nog tegen, voor ze in opstand komen.
Beste laksi hoe zie jij de armoede snel toenemen in Chiangmai.
Ik woon ongeveer 45 km ten zuiden van het centrum van Cm en in mijn direkte omgeving zie ik nog steeds de armoede niet toenemen.
Dat het allemaal wat minder wordt dat wel.
Maar ik wacht nog steeds op een kundige tuinman ondanks de hoge werkloosheid.
Bij ons in het dorp en direkte omgeving heeft iedereen werk met uitzondering van de beroeps werklozen.
Jan Beute.
Ik ben het eens met Laksi. Ik zie ook hoe het hier snel aan het veranderen is. Mijn partner werkt als safety manager in een groot bedrijf. Dagdagelijks worden er mensen ontslagen bij bedrijven van toeleveranciers. De werkloosheid stijgt in een snel tempo, als de werkloos stijgt neemt armoede naar verloop van tijd onvermijdelijk toe. Anderzijds is het ook zo dat heel veel mensen rechtstreeks en onrechtstreeks tewerkgesteld waren in de toeristische sector. Het is onnodig om uit te leggen dat het toerisme hier afgelopen is. Chiang Mai was voor de Corona een toeristische trekpleister en is dus extra zwaar getroffen. Jan Beute mag misschien dan maar 45 km van Chiang Mai wonen maar hier in Chiang Mai neemt de armoede wel toe.
Tofa
Er moeten weer onderzeeers gekocht worden
John, en daaraan kun je nu zien dat het de flinterdunne bovenlaag -die het voor het zeggen heeft- geen barst interesseert hoe de armen rondkomen. Als de rijken maar rijker worden, dat is wat telt. Maar dat is niet typisch Thais: dat is ogenschijnlijk inherent aan het rijk zijn…….een enkeling niet te na gesproken.
En wat zullen we nu eens roepen: communisme? De geschiedenis heeft geleerd dat geen enkel systeem, ook het communisme niet, de hebzucht doet afnemen. Er zijn, in welk systeem ook, altijd mensen die een stukje meer gelijk zijn dan anderen. Zelfs in hét paradijs op aarde, bij meneer Oen, is er immens verschil tussen arm en rijk.
Het verschil is dat in landen als Thailand geen overheids-vangnet is; hoogstens het vangnet ‘familie’ maar daar is ook maar al te vaak schraalhans keukenmeester.
Ik denk dat geen enkel systeem de hebzucht die sommige mensen meer hebben dan anderen onder controle kan houden. Een puur kapatalistsch systeem gaat ten onder aan hebzucht, en ook bij de semi kapalistischs systemen zitten we met het probleem dat we van crisis naar crisis gaan. Boom and bust, de overproductie en de bel die knapt. Keer op keer. Een sociaal vangnet kan dat deels ondervangen, maar dat vangnet is in Thailand minimaal. Dat zet natuurlijk kwaad bloed bij het plebs dat niet bepaald gelukkig wordt als de staat de hogere heren meer van dienst is dan het plebs (o.a. bailouts). Het plebs is telkens de pineut. Gevolg: woede, kans op protest of zelfs revolutie.
Is de vraag in welk systeem de mensen het best geholpen kunnen worden zonder al te veel excessen. Hoe steekt een menswaardig, sociaal systeem in elkaar? Of heeft iemand de oplossing om hebzucht de kop in te drukken?
In de tussen tijd zou Thailand, de oudjes inbegrepen, baat hebben bij een socialer systeem. Uiteraard met meer inspraak op diverse fronten.
Zelfde motivatie over genomen uit India.
Daar spenderen ze miljarden aan ruimtevaart, terwijl de bevolking het moeilijk heeft.
Redenatie: het bedrag maakt niet uit op de populatie, als het geld gebruikt wordt voor de populatie, kan er net een kopje thee van worden gekocht. Dan maar uit geven aan ruimtevaart.
Geldt dus ook voor Thailand, beter 2 subs erbij dan de bevolking helpen.
Dat kennen we hier in Nederland ook. Je koopt 2 bootjes (1 miljoen euro) die niet voldoen en daarna doe je het nogmaals. Of je geeft 100 miljoen aan een zangeresje in de US, terwijl je in Nederland dan zegt dat er geen geld is voor …tja noem het maar op. We hebben nog steeds voedselbanken.
Volgens mij is Thailand in twee groepen te verdelen, de rijken (kleine groep) en de armen (grote groep). De kleine groep wil ten koste van bijna alles houden wat ze hebben en hebben weinig of niks op met de grote groep. Als de armen in opstand zouden komen hebben de rijken daar wel een passend antwoord op. Ook de genen die aan de touwtjes trekken.
Ik mis de middenklasse die vanuit de onderklasse is begonnen. Ieder land wil een solide middenklasse want dan kan je beginnen met het heffen van inkomstenbelastingen.
In Thailand is er heus wel en middenklasse want anders zijn er geen Central Plaza”s in het land. Zij voelen goed aan welke richting een regio opgaat.
Wanneer gaan ze eindelijk de toeristen weer toelaten?Dan gaan de inkomsten vanzelf volgen.
Ik geloof niet zo hard in het verhaal dat ouderen evenredig meer te lijden zouden hebben van de Covid-crisis. Het is volgens mij veel meer een rijk-middenklasse-arm verhaal.
Er zijn ook oudere Thais die gewoon een baan hebben bij de overheid, een bedrijf en een salaris verdienen of een redelijk pensioen hebben. Afhankelijk van sector waar men werkt of werkte heeft men min of meer te lijden van de maatregelen.