Du blir aldrig en thailändare; himlen rädda oss från det
(John And Penny / Shutterstock.com)
”Kultur är som en lök som du måste skala lager för lager. Först då kommer hela innehållet att avslöja sig.'
Geert Hofstede
Kulturer har mer gemensamt än vi tror
Kort om kultur. Även om kulturer skiljer sig mer eller mindre från varandra, har kulturer mer gemensamt än vi i allmänhet tror. När allt kommer omkring är den mänskliga upplevelsen densamma överallt. Vi föds, växer upp, gifter oss, får barn, blir gamla och sjuka och så småningom dör vi alla.
Idéerna och ritualerna kring dessa händelser kan skilja sig åt mellan kulturer, men de bakomliggande utmaningarna, upplevelserna och känslorna är desamma. Jag tror att det finns universella värden som är lika för alla människor, om än kanske i en annan ordning av betydelse, vikt eller uttryck. Det kan vi bygga vidare på när vi lär känna en främmande kultur.
Thailand är ett mångkulturellt samhälle
Framgångsrika samhällen är ofta mångkulturella. Befolkningen i Amsterdam under vår egen guldålder bestod av flamlänningar, själlänningar, preussar, hugenotter, sefardiska judar och ett antal förlorade infödda.
Thailand är ett så mångkulturellt samhälle. Sydmuslimernas och de nordliga bergsstammarnas kultur skiljer sig lika mycket från den "officiella" thailändska kulturen som från holländarna. Skillnaderna mellan kulturer är ofta mer yttre än inre, mer ytliga än väsentliga. Det finns statyer i en kyrka och i ett tempel, ljus tänds; knäböjer, ber, gråter och skrattar.
Alla kulturer har många referenspunkter, att kalla en kultur outgrundlig och helt annorlunda tror jag är långt ifrån sanningen. Att vara snälla mot varandra och hälsa på varandra är ett viktigt värde överallt, bara sättet att hälsa på skiljer sig åt och inte så mycket. De flesta kulturella skillnader blir bara tydligt synliga i grupper ('Orange ovan' 'Nation, religion, kung') och är mycket mindre framträdande i individuell kontakt. Vad är då de thailändsk kultur? Vem vet kan säga.
Kulturchock
Det var en Kalvero Olberg som populariserade ovanstående koncept 1960. Han särskiljde fyra faser i att bekanta sig med en ny kultur:
- A Eufori. Allt är nytt, vackert och spännande, men också lite skrämmande och osäkert.
- B Irritation och fientlighet. Fokus ligger på skillnaderna mellan den egna och den främmande kulturen. Jämförelser görs på båda sidor, varvid element från en kultur och ibland element från den andra kommer fram som överlägsna. Frustration, hemlängtan, rädsla och sorg kan bli resultatet.
- C Gradvis anpassning. Vi vänjer oss vid olikheterna och känner oss mer bekväma. Händelser är mer förutsägbara och mindre irriterande. Vi har mer kontroll och vet mer.
- D anpassas. Det gör att du kan fungera bekvämt i båda kulturerna, din egen och den andra.
Du blir aldrig en thailändare; himlen rädda oss från det
Vi går alla igenom alla dessa stadier. Jag har också känt min del av irritation och fientlighet och gör det ibland fortfarande. Huruvida vi så småningom lyckas nå det sista stadiet, att vara anpassade, har mycket mer att göra med vår egen personlighet, vår anpassningsförmåga och vår toleransgräns, och mycket mindre med den främmande kulturens natur.
Öppenhet, förståelse, nyfikenhet, tapperhet, uthållighet och viljan att förstå har allt med detta att göra. Du kommer aldrig att bli en thailändare, himlen rädda oss från det. Det borde det inte vara, mångfald i ett samhälle är det bästa som finns.
Du kan fastna i någon av ovanstående faser.
- Om du fastnar i fas A Eufori, du ser allt genom rosenfärgade thailändska glasögon och tolererar inte kritik av det thailändska samhället.
- Om du fastnar i fas B Irritation och fientlighet, du ser ofta allt genom en holländsk lins. Människor i denna fas skriker ofta: 'Du kommer alltid att vara en utlänning!' med vilken du i onödan förstärker och betonar kontrasten mellan invandraren och den infödda. Det tyder också på en ovilja att anpassa sig, det vill säga att lära sig. Du säger att det inte spelar någon roll hur du agerar.
- Om fas C Gradvis anpassning, du gör i många månader, ibland år. Om du vill gå igenom alla dessa faser ordentligt är det nödvändigt att du fördjupar dig i thailändsk kultur och språk, att du ställer frågor, även om din egen kultur, och framför allt kritiska frågor. Det är ett missförstånd att tro att thailändare reagerar dåligt på undersökande frågor eller kommentarer om de inte är kritiska i förväg. Inga frågor som Tycker du inte att Thailand är så korrupt? Maar Vad tycker du om korruption? Du inser då att allt inte är svart eller vitt. Ha tålamod. Häng dig inte på ett första intryck, det är inte alltid rätt.
- I steg D anpassas du känner dig i allmänhet bekväm i den nya kulturen.
Anpassning kräver kompromisser
Anpassning kräver också kompromisser. Där stöter vi ofta på en gräns. Slutligen måste du behålla din egen integritet. Att anpassa sig är inte detsamma som att ta över allt blint. Om du tycker att korruption är ett övergrepp (och många thailändare tycker det också), så deltar du inte, punkt. Att anpassa sig eller inte kan utgöra ett dilemma, vilket följande fiktiva brev visar i skarp kontrast. Vem har justerats, Jan eller Henk? Måste man kompromissa med sin egen övertygelse i det här fallet?
Koblenz, 24 januari 1934
Kära Jan,
Jag läste din artikel där du starkt motsätter dig antisemitismens klimat i vårt älskade Tyskland. Vi har bott här i flera år med vår tyska fru. Jag tycker inte att det är lämpligt att vi som gäster, för vi kommer alltid att göra, motarbetar den tyska kulturen. När allt kommer omkring har antisemitism varit en del av denna kultur i århundraden, vad kan jag säga, av hela den västerländska kristna kulturen! Det är inte för oss att säga eller göra något åt det. Lämna det till tyskarna. Njut av landet! Vi måste anpassa oss, eller hur? Jag hoppas att du släpper detta omöjliga uppdrag.
Vänliga Hälsningar
Henk
Det enda sättet att förstå en kultur är att lära sig språket
Det största hindret för att anpassa sig är fortfarande etnocentrism, tron att din egen kultur är bäst i nästan allt. Släpp den här tanken. Jämför inte (för mycket). Avbryt ditt omdöme. Ett annat stort hinder är språket. Det är min övertygelse att det enda sättet att förstå en kultur är genom språket, med undantag. Att lära sig språket visar också thailändaren att du är intresserad av deras kultur. Att vara aktiv i det thailändska samhället på ett eller annat sätt är såklart också ett måste. Jag är övertygad om att alla kan hitta ett jobb som passar dem.
Ett annat hinder är att hålla fast vid stereotyper, vid generaliseringar. Töm ditt sinne, de Thai och de Thailändsk kultur finns trots allt inte. Behandla varje thailändare med en fräsch look. Glöm att han/hon är thai. Se bara människan i honom/henne. Leta efter det vanliga, det finns mycket och, återigen, var nyfiken. Fortsätt fråga och fråga. Behåll ditt sinne för humor. Som i alla inlärningsprocesser måste du göra misstag. Lär dig av det, thailändaren har redan förlåtit dig.
anpassas
Att vara anpassad innebär niet, jag upprepar det igen, att du måste bli eller agera som en thailändare. Uppfattningen att du är naturaliserad om du också kör mot trafiken, samlar plastpåsar på 7-Eleven, tror på spöken, omfamnar buddhismen eller blir full på varje fest är lika dum som att förvänta dig att din thailändska partner ska naturaliseras i Nederländerna om hon klarar kylan, gillar sill, gillar André Hazes bättre än Phumpuang Duangchan eller föredrar cykeln framför bilen. Du behöver inte heller gilla alla thailändare eller förvänta sig att alla thailändare ska gilla dig.
Att vara anpassad innebär wel att du känner dig bekväm, uppfylld och bekväm i det thailändska samhället, att du känner att du vet det samhället, att du är inkluderad och kan delta i det på de flesta plan, att du går omkring ohämmat samtidigt som du skapar din egen identitet, värderingar och integritet. Det är kort sagt att känna sig hemma.
Allt detta verkar vara en ganska stor uppgift och ibland är det det. Det fungerar aldrig riktigt. Men ett uppriktigt försök att göra det är en stor utmaning och en berikning av ditt liv.
Fördomar mot andra folk kan uppstå på många sätt, och inga människor eller människor är helt fria från det, inklusive jag.
Jag vill dock peka på en vanlig situation.
Du råkar stöta på någon på Damrak. Inget annat händer faktiskt och du ber om ursäkt många gånger. Men den andre skäller ut dig ändå och skjuter dig åt sidan. Du kommer hem lite upprörd och säger 'Den mannen hade en kort lunka!'
Om samma sak händer på Sukhumvit, hör du ofta "De där thailändarna har en kort säkring!"
Kära Tino, du har rätt. Anpassning är det magiska ordet.
Att bo i ett annat land och inte göra sitt bästa för att lära sig språket och kulturen är dumt. Tyvärr finns det många "dumma" farang i Thailand av många nationaliteter, inte bara polderfolk som du och jag. Du och jag gör vårt bästa för att lära oss språk och kultur (du är mycket bättre än jag...) men jag anser mig vara lycklig att kunna kommunicera med min ex-familj på DERAS språk.
Men titta på NL! Det finns gott om de första generationerna av "gästarbetare" som efter trettio år fortfarande inte kan ett ord holländska och värnar om sitt eget språk och sin kultur. Jag tycker synd om de människorna för de saknar så mycket!
Ändå kan jag inte skylla på dem. Tyvärr kan inte alla lära sig ett främmande språk. Du behöver ha rätt bakgrund för detta, och/eller rätt utbildning. Det är inte alla som har det. Och inte alls folk som kommer från en lerkoja i en sandlåda som har lockats till NL med vackra historier och först trängdes in i ett vindsrum med 12 stycken. Och så var det tyvärr med en generation gästarbetare!
På grund av kulturen bor människor tillsammans med 12 personer i en lägenhet.
Samt för att spara kostnader.
På dagarna arbetar 6 man i fabriken.
exempel: 1 person tjänar 1600 EUR, sedan tjänar 6 personer totalt 9600 EUR per månad.
När de fasta kostnaderna etc dras av återstår 8000,- € per månad inklusive semesterersättning, vi talar om ett sparbelopp på 100.000 XNUMX,- € per år.
Detta används för att finansiera hus och hotell i hemlandet för senare som inkomstkälla.
Vi har kommit till Thailand regelbundet i 40 år och inser att vi aldrig kommer att bli thailändska.
Lika bra som att jag aldrig blir Tukker eller Limburgare som Utrechter.
Jag tror att ditt eget beteende är det mest bindande, att bara acceptera människor och framförallt vara positiv, även om det inte alltid kommer att vara lätt där.
Du har tyvärr bastards överallt och när dollartecknen i ögonen ökar blir ditt leende mer och mer påtvingat.
Som tur är är de flesta thailändare på landsbygden, nästan som någon annanstans i världen, nästan lika sympatiska.
I januari kommer vi att resa genom Isaan igen i 2 månader, så vi ska nu försöka tala de mest nödvändiga orden något begripligt.
Vi misstänker att vi kommer att se många frågetecken och många skratt efteråt.
Kul att den här bloggen finns, om folk (på thai för då kan jag visa dem) har några tips om thaimat eller andra förslag skulle jag gärna höra det, om ett mail nämns skickar jag gärna vår erfarenhet till dig .
Med vänlig hälsning, Hans
hanslagergmail.com
Vad man också kan observera är att när man har anpassat sig till den thailändska kulturen har man blivit van vid den holländska kulturen och måste vänja sig vid den igen. Ett välkänt fenomen bland unga invandrare som inte riktigt känner sig hemma i någon av kulturerna och påstår sig höra till ingenstans.
Det ses därför bland de nödvändiga Thailandsbesökarna att de intar en inställning till den holländska kulturen som beskrivs i fas B
En trevlig relaterbar bit. Samlevande kulturer fungerar vanligtvis bra om blandningen sker gradvis och om kulturerna inte krockar för mycket. I Thailand möter man också diskriminering och motvilja mot vissa religionsuttryck, men inte extremt mycket eftersom människor har levt med andra etniciteter under lång tid. Vi ska inte tala om integrationen av bergsstammarna, men det är ett specifikt problem.
Om korruption. För några år sedan läste jag att forskning hade visat att den rådande thailändska åsikten var att korruption inte är en dålig sak så länge det gynnar dig, men det åsido.
Om korruption, kära BramSiam. Den frågan om acceptans av korruption ställdes först 2011 av en Abac-undersökning. Frågan var: "Accepterar du korruption om den förbättrar landet på vissa sätt och även gynnar dig?" 65 procent svarade ja på det. Jag tycker att det är en för suggestiv fråga. Du kunde också ha frågat 'Accepterar du korruption om landet och du själv försämras?' Du kan sedan gissa reaktionen.
Två källor:
https://www.bangkokpost.com/thailand/politics/358645/poll-65-of-thais-can-accept-corruption
https://www.bangkokpost.com/learning/advanced/258007/why-so-much-corruption
Citat:
Förra månaden avslöjade en Abac-undersökning att 64 % av thailändarna tycker att korruption är acceptabelt om landet eller de själva gynnas på något sätt av de korrupta systemen.
Du kommer aldrig att bli en thailändsk himmel, spara oss för det, och varför skulle du det om du råkade vara född med en annan nationalitet.
Man kan respektera en annan nationalitet utan att tappa sin egen uppfattning, men att tro att en annan nationalitet nu plötsligt är värd så mycket mer än den andra är lika dumt som det är absurt att tro.
Många som är så stolta över sin nationalitet, och tror att de fortfarande måste sätta sig själva över andra, glömmer helt enkelt att den inte förvärvas genom personliga meriter, utan genom ren slump.
En slump som är så förändrad av en viss uppväxt eller skolsystem att man börjar tala om nationell stolthet.
Vanligtvis ingen personlig merit alls, och om detta inte kanaliseras på ett normalt sätt, är medorsaken till allt våld mellan de olika folken.
Jag är en brittisk född av en slump, bara en tillfällig del av denna mänsklighet, känner mig inte mer eller mindre som andra, respekterar alla andra nationaliteter och deras sätt att tänka, men jag uttrycker gärna min egen åsikt om den skiljer sig mycket från andra.
En bra historia igen Tino och den hjälper förhoppningsvis människorna som är i fas 2 att komma ut. För det är såklart din avsikt att skriva detta. Som läkare vill du hjälpa människor.
Jag kan fortfarande vara i fas A eftersom jag inte har gått igenom en tydlig fas B. Det kan bero på att jag tillbringade de första trettio åren i Thailand bara som turist. Först då bosatte jag mig här permanent. Men vid det laget hade jag redan vant mig vid hur thailändarna lever och hanterar vissa saker. Det jag undrar är varför thailändare samlar in plastpåsar på 7-Eleven? Jag har varit på en 5-Eleven 7* i mitt liv, men jag har aldrig sett en thailändare samla på sig dessa väskor.
Några anteckningar:
1. Bevis på att ha nederländskt eller utländskt medborgarskap är att ha eller kunna erhålla ett pass. Med det är du lagligen holländare och har rösträtt etc. Det är inget bevis på att du är holländare i kulturell mening. Jag känner holländska barn (av holländska expats) som inte kan läsa eller skriva holländska. De har aldrig bott i Nederländerna. I Bangkok finns holländska lektioner för dessa barn...!!
2. Varje grupp, varje nation har en viss definierad och odefinierad kultur: ett mönster av normer och värderingar som skiljer sig från andra kulturer. Den kulturen kommer från generation till generation, genom trosuppfattningar (många idéer kommer från kristendomen utan att vi är medvetna om det även om man inte växt upp religiös) och genom utbildning (skolor och skolsystem);
3. Kulturer är dynamiska och föränderliga över tid. Längtan efter den gamla goda tiden (dvs efter de gamla holländska värderingarna och normerna: Sinterklaas, vita bostadsområden, inga huvuddukar) som PVV predikar utkämpar därför en förlorad kamp. Nasi rames, vårrullar, pizza och donnerkebab är lika mycket en del av den holländska (mat)kulturen som moskén och Eid i framtiden.
4. På grund av ökad och accelererad digital kommunikation med alla andra kulturer än vår egen kommer vår kultur att anpassa sig allt snabbare till andra. Om allt detta är fördelaktigt för en viss kulturs unika karaktär (Disneyfication, Internetdiktatur, Facebook och Tiktok) återstår att se. Det talas redan om en viss utjämning. Vem vet, vi kommer alla att bli mer eller mindre lika … kulturellt sett.
Fråga, Chris, om punkt 1. Tror du att du kan vara holländare och thailändare samtidigt i kulturell mening? Eller är det alltid det ena eller det andra?
Att bo i Thailand och att bo i Thailand betyder inte riktigt samma sak. Du kan bo i välkända turiststäder och du kan bo långt in i landet.
Jag får då höra från några expats i det där avlägsna inlandet att de känner sig helt hemma där och har helt bosatt sig.
Dessa människor lurar sig själva. De mår bara bra där tack vare sin partner. Så fort förhållandet går fel eller tar slut, tar det inte en hel vecka innan dessa faranger återvänder till de populära thailändska städerna som Hua Hinn, Phuket Samui och såklart Pattaya och Bangkok .
Den som verkligen känner sig som en thailändare skulle i princip kunna stanna helt ensam i Isaan. Personligen känner jag inte till någon Farang som åkte för att bo direkt till Isaan från väster. Inte en enda.
Precis vad du säger Fred,
Jag har kommit till Isan i 42 år, med min Isan-fru, men jag skulle inte orka en vecka på egen hand.
Kanske i någon av de större städerna, där flera faranger bor och man kan bygga upp en bekantskapskrets. Jag har heller aldrig träffat några farangs som åkte för att bo i Isaan på egen hand.En komplett holländsk familj.Att folk skulle ha etablerat sig som Farangs förefaller mig vara ett populärt föredrag.
Jo Fred, jag är en av dem som bara åkte till Thailand från väst. Först när jag kom till Thailand bestämde jag mig för vart jag skulle åka, jag åkte direkt från Bangkok till Khon Kaen för efter 1 år och många semestrar hade jag inte ens varit i Isaan. Och senare åkte jag för att bo i Korat. Och ja, jag har medvetet bott ensam i 20 år och kan ordna allt själv. Omvänt kan jag också säga att jag inte träffar någon från de platser du nämnde, du kommer aldrig att träffa mig i Pattaya, men du kommer att träffa mig i Bangkok eller Hua Hin. Och nej, jag har aldrig tanken på att känna mig som en thailändare, varför, och mitt blonda hår och blå ögon hjälper inte riktigt med det och jag är alltid utlandsboende.
ger,
Att bygga ett hus, installera elektricitet, besöka thailändska sjukhus där ingen pratar engelska utan någon som är thai, verkar problematiskt för mig. Thailändska tonåringar redo på ett språkinstitut i udon.. Korat ligger, enligt min mening, bredvid Udon, också den mest västerländskt orienterade stad där relativt många utlänningar bor. De flesta hyr en lägenhet har sin farang-krets av bekantskaper och vanliga restauranger eller barer. Jag har 2 holländska bekanta bor.
Khun Moo, unga läkare talar alla engelska. Även på statliga sjukhus.
Är jag förresten ett undantag att jag talade thailändska redan innan jag emigrerade permanent? Ja, jag reste dit i 15 år innan jag emigrerade och lärde mig språket direkt. Jag tror att det är en förutsättning för att emigrera och ser tyvärr mycket tjafs omkring mig när mamma och fru är borta några dagar...
Erik, jag har kommit till Isaan med min fru i 42 år och jag måste erkänna att min fru aldrig har sagt att någon farang pratar thailändska ganska bra. Isaan verkar vara ett lite lättare talspråk. Det vi ser på sjukhuset är att läkaren på thai förklarar för min fru.
Jag har erfarenhet av thailändska ingenjörers dåliga engelska eftersom jag har arbetat med dem.
Jag känner till många byar och större platser, överallt jag går och jag kan åka med det thailändska språket. Vänner och flickvänner som jag bara kommunicerar med på thailändska, skolor (för mina 2 små barn), affärer och restauranger och grannskapet aldrig ett problem. Sjukhus inga problem alls, alla läkare pratar engelska liksom många personal och jag klarar mig fint med thailändska. Att bygga ett hus, varför skulle jag. Och överallt finns projekt där färdiga och eventuellt byggda efter dina önskemål. Du kan hyra var som helst utan problem, från ett rum till en villa.
Och jag umgås inte riktigt med västerlänningar i Thailand, inte nödvändigt och jag är inte inne på samtalsgrupper, kaffemöten och dryckesklubbar. Jag träffar eller hör ofta från andra västerlänningar som känner likadant. När jag träffar en västerlänning hälsar jag på honom, pratar ibland och går sedan vidare. Jag har varit i Khon Kaen i 4 dagar nu och jag tror att det är relativt många västerlänningar här, ja jag har varit i Central i några timmar nu och jag har ännu inte träffat en västerlänning medan det är fullt upp här och en utmärkt mötesplats.
Fred, jag har några nyheter till dig. Direkt från väst till nordöstra Thailand. Ha det bra här. Jag har varit gift med thailändare i 10 år och om förhållandet någonsin går sönder kommer jag att fortsätta att bo här. Jag kommer till Bangkok regelbundet, men jag skulle inte vilja bli hittad död i Pattaya eller de andra platserna du nämner. Här i nordöstra Thailand, på landsbygden, trivs jag jättebra och det beror inte på mitt förhållande till en thailändare. Jag skulle inte vilja bo i Randstad eller Amsterdam i Nederländerna, även om jag har jobbat där nästan hela mitt liv. Ge mig bara lugnet och bylivet i Nederländerna eller som nu i Isaan. Du låtsas att det är sjaskigt, primitivt och tråkigt att bo i Isaan, inget att uppleva, inget att göra och att varje farang bara bor här för att han eller hon har en thailändsk relation. Nyhetsflash: Jag är här av egen fri vilja eftersom jag trivs här och det beror inte på min relation med någon. Att du tycker olika här är bra, men generalisera inte att alla tycker likadant som du.
Som du själv skriver åkte du för att bo i regionen där din fru kommer ifrån.
Jag känner personligen inte en enda farang som åkte för att bo i Thailand från dag 1 i en gudsförgäten Isan-by.
De som gjorde det var aldrig singlar eller personer med en thailändsk partner som de följde. Om den partnern kommer från Sisaket så hittar du inte de personerna i Udon heller.
Alla de som efteråt av en eller annan anledning befann sig ensamma igen, en efter en, återvände till platser där de tydligen kände sig mer hemma, nämligen turistområden.
Jag vill inte heller bo i min Isan-by där jag njuter av lugnet och naturen. Men jag är övertygad om att den dagen min fru inte längre är här kommer jag att sluta efter mindre än en månad.
Som med allting finns det vita korpar alltid och överallt.
Återigen Fred, om mitt förhållande skulle ta slut oväntat, skulle jag fortfarande bo och bo i området. Har inte något behov av något turistområde, och inte heller något behov av att bo nära andra farang. Klarar mig själv bra. Men alla är inte lika, och det är bra. För Khun Moo: tillräckligt många läkare och sjuksköterskor talar också engelska på Isans sjukhus, och du kan enkelt ordna att bygga ett hus med ett bra byggföretag, där, hur är det möjligt, talas engelska också. Jag pratar inte om de lokala risbönderna som ibland agerar byggnadsarbetare vid sidan av sitt eget arbete. Problem kan uppstå när som helst och var som helst, men du får det nu att verka som om det är nästan omöjligt att bo i Isaan på egen hand. Det finns färre anläggningar här än till exempel Bangkok, och färre som talar bra engelska, men du listar problem som inte alls finns, säkert i mindre utsträckning än du beskriver. Men återigen, alla har sin egen åsikt.
Vi bor ungefär en timmes bilresa från Pattaya. Jag kommer hit väldigt sporadiskt och jag är alltid glad när jag är tillbaka!
Jag har ingen kontakt med någon Farang och om jag ska vara ärlig känner jag inget behov.
En liten anekdot:
För några månader sedan var jag i Pattaya för att använda vår ambassads mobila kit. Medan jag väntade på hotellet blev jag tilltalad av en annan holländsktalande belgare. Jag kände inte alls den personen.
Han började genast berätta hela sitt liv där, alla hans problem med sitt ex diskuterades, till och med hans ekonomiska situation förklarades i detalj. Oavsett vad jag försökte kunde jag inte få ut honom med pinnar. Jag blev bara så glad när mitt namn ropades upp.
Jag njuter av livet tillsammans med min thailändska fru. Borde inte vara fler. Allt det där myllret runt mig, alla de där påträngande turisterna, alla de där Farangerna med sitt tuffa barsnack, nej, jag låter hellre allt detta passera.
Det Fred citerar ovan är därför inte korrekt. Om jag var tvungen att förlora min fru skulle jag inte tänka på att träffa andra landsmän. Tvärtom. Att profilera sin egen situation på någon annans är inte meningsfullt. Var och en måste tala för sig själv Fred.
Raymond,
Det är underbart att du har det bra i isaan.
Jag tror att utan en thailändsk partner i Isaan är det verkligen inte för alla.
Jag tror att 99% av alla farangs som bor på landsbygden i Isaan beror på relationen med den thailändska partnern. Frågan kvarstår om det också skulle fungera bra utan den thailändska partnern. Du verkar inte tycka att det är sjaskigt, tråkigt och primitivt. Vi lagar mat på död ved, vattnet kommer från en brunn, det är regelbundna strömavbrott, ett strykjärn slås varje timme på natten för att indikera timmen och en stormarknad ligger 12 km bort och det finns inget avlopp. Jag bor här eftersom min fru har bott här och hela familjen har bott här i generationer. På marknaden ligger köttet i solen, under flugorna och grishuvudet som visas visar att det är riktigt fläsk.Kremering sker oftast vid templet, men eld på ett gäng ved med liket utanför templet också händer... Det beror bara på var du bor i Isaan antar jag.
Fred, jag är ledsen men jag är också en av dem. Direkt från poldern in i Isaan och ångrade det inte för en dag. Först efter 8 år i Thailand kom ett stadigt förhållande in i mitt liv; Jag hade det bra med det också. Till var och en sin egen, eller hur? Det är bara vilken typ av liv du vill ha och som tur är är vi alla olika...