Thailand får mycket dåliga kunskaper i engelska!
Thailand har gjort aktiva ansträngningar för att förbättra engelska språkkunskaper, vilket framgår av nya initiativ som virtuella engelska klassrum i flera skolor i Bangkok. Trots detta rankas landet fortfarande på 8:e plats inom ASEAN-regionen och 101:a globalt i 2023 års English Proficiency Index.
Enligt en rapport från EF Education First, som bedömde engelskakunskaperna hos 2,2 miljoner vuxna i 113 länder, hamnar Thailand i kategorin "mycket låga" kunskaper med en poäng på 416, strax efter Kambodja på 421. Denna rankning understryker dock tillväxtmöjligheter för engelskspråkig utbildning i Thailand.
Singapore leder ASEAN-regionen och rankas 2:a globalt med en "mycket hög" kompetenspoäng på 631. Filippinerna och Malaysia får också bra resultat, rankade 2:a respektive 3:a i ASEAN och 20:e och 25:e globalt, båda klassade som "höga" skicklighet. Vietnam och Indonesien rankas högre än Thailand, placerade på "måttlig" respektive "låg" kompetensnivå.
Thailands nuvarande position i English Proficiency Index indikerar ett utvecklingsområde. Med de pågående utbildningsinitiativen hoppas tjänstemännen på en framtida förbättring av landets globala språkkunskapsstandarder.
Redaktörens anteckning
Orsakerna till Thailands relativt låga engelska kunskaper är mångfacetterade och komplexa. Experter och utbildningsreformatorer pekar på en kombination av kulturella faktorer och strukturella problem inom Thailands utbildningssystem. Dessa frågor påverkar direkt utbildnings- och karriärmöjligheter i Thailand och påverkar thailändarnas förmåga att studera utomlands, arbeta inom turistnäringen och delta i det globala samhället.
En viktig faktor som bidrar till låga engelska kunskaper i Thailand är ojämlikheten i utbildningssystemet, som har förvärrats ytterligare av Covid-19-pandemin. Skolor med färre resurser hade mindre tillgång till programvara för e-lärande och videokonferenser, vilket missgynnade elever som är beroende av sina lärare för exponering för det engelska språket. Barn från rikare familjer som har tillgång till bättre utbildning kommer att fortsätta att dra nytta av möjligheter som fattiga barn inte har.
En annan viktig faktor är betoningen på lydnad och utantill utantill i thailändsk utbildning. Många thailärare talar bara thailändska i klassen och fokus ligger främst på grammatik, läsning och skrivning, där eleverna knappast uppmuntras att uttrycka sig på engelska eller ens thailändska.
Kvaliteten på utbildningen i modersmålet spelar också en roll. Om eleverna inte är starka i sitt första språk blir det svårare att nå bättre resultat på ett andraspråk. En del av problemet med låga engelska kunskaper i Thailand beror också på hur landets huvudsakliga nationella prov, multiple-choice Ordinary National Educational Test (O-NET), genomförs. Dessa prov ges endast tre gånger med tre års mellanrum i årskurs sex, nio och tolv, snarare än varje år. Detta gör det ineffektivt att mäta enskilda elevers framsteg jämfört med deras tidigare poäng varje år.
Detta beror på att thailändska är en helt annan form av språk. Toner, alfabet, meningsstruktur, inga artiklar, ingen plural och ingen dåtid och framtid. Det är därför det är lika svårt för oss att lära oss thailändska tvärtom. Dessutom, om du vill bo i ett land är det du som måste anpassa och integrera. Vill vi också komma till vårt land som utlänningar?
Nu vänder du bara på problemet genom att konstatera att om vi kommer att bo här så måste vi lära oss thailändska.
Skulle det inte vara bättre för thailändare i allmänhet om de ansträngde sig mer för att lära sig engelska?
Jag bor här med min thailändska familj. Vi har en kusin (nu 17 år). Jag hjälpte honom ekonomiskt vid den tiden så att han kunde ta ytterligare engelskalektioner (under många år). Resultatet är att han fortfarande talar dålig engelska. Anledningen: inte alls intresserad, jag ser honom varje dag efter skolan men han ignorerar mig bara.
I slutet av månaden ger jag honom alltid fickpengar, då får jag ett vänligt 'wai' men annars ingenting! Han hade det perfekta tillfället att fräscha upp sin engelska med en farang i familjen. Vårt hus ligger precis bredvid hans, utan staket. Han kommer aldrig hem till oss.
Under det långa skollovet (3 månader) kunde han perfekt ha kommit över för att utöva lite hobbys tillsammans. Han har tråkigt ihjäl och hänger i soffan varje dag. Han gör ingenting utanför och spelar spel på sin surfplatta. Det kännetecknar ungdomen, med en sådan mentalitet kommer ingenting någonsin att förändras.
Efter detta läsår vill han börja universitetsstudier. Men de har inte pengarna. Min fru säger till mig att de absolut inte ska knacka på vår dörr. Vi ignorerades i alla år, nu kan de också göra sina planer. Och hon har rätt. De kommer varje månad för att be om fickpengar, men annars känner de oss inte. Detta visar bara hur de flesta thailändare tänker. Lättja och lathet.
Ja, men om du som thailändare vill göra internationella affärer kommer du inte långt med bara det thailändska språket.
Helt korrekt,
Jag måste tillägga att de flesta, som jag, kommer att bo här senare i livet
och det är därför inte längre så lätt att lära sig ett helt annat språk.
Det finns förstås också många farang, som nästan inte har kontakt med det riktiga thailändska folket.
De finner det därför inte nödvändigt att lära sig det thailändska språket och brukar utgå från att de kan göra sitt på sin goda eller vanligtvis trasiga engelska.
en av anledningarna är att allt dubbas på TV, engelska filmer är alltid på thailändska... precis som i Frankrike eller Tyskland, med resultatet att de knappt hör engelska
Engelska språkkunskaper är verkligen ett komplicerat problem i Thailand.
Många saker går fel, många saker är felaktigt ordnade eller inte aktuella och det finns också det sociala sammanhanget.
Alla är inte fattiga, och inte alla rika bor i Bangkok.
Min tidigare engelska kollega på universitetet, som också hade arbetat i Spanien och Italien och lärt sig spanska och italienska där, försäkrade mig att man lär sig ett språk mycket snabbare om man konfronteras med det varje dag. Och konfrontation mellan en thailändsk och en engelsktalande är mer sannolikt att inträffa i Bangkok och riktiga turistplatser än på landsbygden i Isaan. Dessutom finns rädslan för att göra fyror.
Jag har en engelsklektion på lördagar och söndagar med thailändska barn från byn.
En av dem, 10 år, talar mycket rimlig engelska och kan även läsa engelska. Att skriva är lite svårare. När jag nyligen förvandlade min klass med honom till en 1-timmes cykeltur och vi blev förvånade över att stöta på en engelsman, vägrade han mer eller mindre att öppna munnen. Han är särskilt bra på Engsle eftersom han går i en handledningsskola på lördags- och söndagsmorgonen, förutom sina dagliga engelskalektioner på en bra gymnasieskola. Hans mamma bor och arbetar i Paris och betalar räkningarna.
Jag är övertygad om att den absolut främsta orsaken till dålig engelska är rädslan för att bli utskrattad om de uttalar något fel. Även om någon kan prata någorlunda bra och de som skrattar åt dem har mycket mindre förmåga att göra det. Den skamkulturen sitter väldigt djupt.
Vad som ändå är speciellt är att fler och fler engelska ord smyger sig in på thailändska. De kan sedan komma ihåg de orden. Thailändare tycker till exempel att allt är "fantastiskt" och du behöver inte säga Thorathat, det alla pratar om är TV och Lao Angung är bara vin etc. Så engelska har fortfarande ett inflytande, trots att Thailand är allt mer orienterad mot Korea, till exempel. .
Skillnaden mellan 'klasserna' blir också tydlig här. De fattiga får standardskolan där lärarna knappt talar utanför dörren; skolbiblioteket innehåller bara thailändska böcker för, oh boy, en ovälkommen bok kommer att smyga sig in. Dessutom sa en thailändsk minister en gång högt att engelska inte är viktigt eftersom thailändska säkerligen kommer att bli ett världsspråk... Vad ska man göra med den här typen av människor?
Thailändska akademiker talar engelska, så utbildningen finns säkert där så länge du flyttar upp och betalar för den. Universiteten lär verkligen ut främmande språk, men det är inte fallet för Noi i Isaan.
Börja först utbilda lärarna ordentligt i engelska och modern mandarin och lägg sedan till det i läroplanen.
Först utbilda lärare ordentligt. På landsbygden är nivån på engelsklärarna fruktansvärt dålig.
Och på grund av brist på välutbildade lärare kunde perfekta engelsktalande lärare rekryteras från utlandet. Även om detta redan sker i liten skala, enligt mig alldeles för lite.
Jag kan inte vara övertygad om att en person av thailändskt ursprung skulle ha perfekta kunskaper i engelska. De thailändska och engelska språken är helt olika.
De dyra internationella skolorna förstår detta. Lärarna där är ofta utlänningar. Men även här samma problem, inga pengar är ingen adekvat utbildning. Och så fortsätter de att kämpa.
Tror det också, för deras ryska, kinesiska och indiska är också väldigt dåliga och trots allt är det majoriteten av turisterna som kommer till Thailand. En stor del av européerna talar inte engelska.
Ja, och på landsbygden behöver man verkligen det.
Egentligen, hur bra talar du thailändska, ryska och kinesiska?