Eftersom thailändska är ett tonspråk kan du inte uttrycka känslor genom att ändra tonen, som på de flesta europeiska språk. Thai använder korta ord för detta i slutet av meningen. Jag kommer att diskutera några av dessa "känslomässiga ord" här. De är oumbärliga för god kommunikation och behandlas ofta inte i läroböcker.
Språk är ett kommunikationsmedel
Språk är ett kommunikationsmedel. I denna kommunikation kan i allmänhet två budskap särskiljas, ett bokstavligt ('jag tror dig inte') och ett känslomässigt ('jag tror dig verkligen inte längre'), där irritation och irritation i det senare fallet är också uttryckt. Mycket ofta i dagligt tal kommer den känslan att uttryckas med en speciell ton eller betoning. Tänk "Nej!" till din son som ber om en kaka igen, 'Ja, ja' till någon som berättar en nonsenshistoria eller 'Nu är det nog!' för att uttrycka ditt missnöje.
När du lär dig ett nytt språk betonar du med rätta det bokstavliga budskapet i början. Men om du inte lyckas förmedla det känslomässiga budskapet ganska snabbt kommer ditt språk att bli tråkigt, platt och ointressant och din samtalspartner måste gissa på dina känslor och de tappar snabbt intresset för det du säger. Även en professor som föreläser visar mer känslor.
Det thailändska språket är ett specialfall då det är ett tonspråk där tonen i varje stavelse bestämmer betydelsen av varje ord. Om du använder alla möjliga toner på thailändska för att visa dina känslor ändrar du innebörden av dina ord och förutom det känslomässiga blir även den bokstavliga betydelsen av dina ord obegriplig. Det är en fallgrop som jag också hamnar i regelbundet.
Hur gör man på thailändska? Naturligtvis kan du bokstavligen uttrycka din känsla "Jag är arg för att du inte har gjort dina läxor igen." Eller så kan du säga, "Än en gång gjorde du inte dina läxor!" det är mycket mer effektivt, alla kommer att sitta upprätt.
På thailändska är det sistnämnda inte möjligt genom en förändring i tonfall eller betoning, utan genom användning av korta ord i slutet av den, annars oförändrade, meningen. I det följande kommer jag att behandla några av de korta orden som jag kallar "känslomässiga ord". De är oumbärliga i dagligt bruk, annars kommer du att framstå som oförskämd, platt och ointresserad, och ingen kommer att lyssna på dig längre. Naturligtvis måste du öva dessa ord med en thailändare, den fonetiska representationen är alltid bara en approximation av det faktiska uttalet. Lyssna och öva, var inte rädd för att krångla ibland.
(toner: en medel; à låg; á hög; â fallande; ǎ stigande)
Artighetsord
+ + + ครับ/ Ja /จ๊ะ'khráp' 'kha' 'ca'
ครับ 'khráp' (av män, ofta kháp) och Ja 'khâ' (av kvinnor, 'khá' efter en fråga) vet vi alla. ครับผม 'khráp phǒm' (av män), som ett erkännande av en begäran eller ett kommando, används ofta lite humoristiskt som överdriven artighet och vördnad, som min son säger 'Ja, pappa'.
Ordet är viktigt จ๊ะ 'cá' (män och kvinnor), används mot personer med 'lägre status' och barn, men framför allt mellan människor, jämställda, med en intim eller pålitlig relation, partners eller goda vänner, det utstrålar värme.
Om du fortfarande säger "khráp" till din partner eller nära vänner, gör du det verkligen fel. จ๋า 'caǎ' är mellan jämlikar (eller till barn) ett tecken på tillgivenhet. Du bör ofta säga detta till din älskade. Mer information 'Nóng, caǎ, pai noon mái, cá', 'Nong, kära, ska vi gå och lägga oss?'
Män säger till medlemmar av kungafamiljen: Mer 'phayâkha' och kvinnor เพคะ 'pheekha'
Oförskämda artigheter
+ + + วะ /ว่ะ /โว้ย 'wá' 'wâ' 'wóoj'
Detta används ofta mellan tonåringar, i såpoperor och av berusade (som ett tecken på intimitet), men vuxna använder det för att uttrycka ilska: ทำ อะไร วะ 'tham arai wá' 'Vad fan gör du?' mot en inbrottstjuv eller grannen som dumpar avfall i din trädgård.
Förfrågningar och ursäkter
+ + + med 'doêay', mildrar en begäran eller ursäkt.
| Mer information | 'khǒthôt doêay' | följt av ná khráp/khâ | Förlåt! |
| Mer information | "chek bin doeay" | na khráp/kha | Kan jag få notan tack? |
| ช่วย ดัวย | 'choeay doeay' | hjälp! |
+ + + ซิ 'sí', mjukar upp en begäran.
| Mer information | 'cheun nâng sí khráp' | Sätt dig. |
| ดูซิ | 'gör det' | Kom och ta en titt. |
| พูด อีกที ซิ | 'phoed iek thie sí' | Skulle du vilja säga det igen? |
+ + + หน่อย 'nòy', mildrar också en begäran eller fråga.
| ขอดูหน่อย | 'khǒ gör nòy' | Kan jag se det snälla? |
| Mer information | 'phôet cháa cháa nòy dâay may' | Kan du tala långsammare? |
| Mer information | 'chôeay pìt thie wie nòy' | Vänligen stäng av TV:n! |
+ + + ซี่ 'sîe' med en lång 'ieie' och fallande, betoningston är verkligen ett kommando.
| นั่งซี่ | 'nâng sie' | Sitt ner! |
| Mer information | 'pìt pratoe sîe' | Stäng dörren! |
Andra kortslutsord
+++ 'la'Detta är en sammandragning av 'láew', al eller redan, och indikerar ett nått tillstånd.
| พอละ | 'pho la' | Det räcker. |
| ถูก ละ | 'thoek lá' | Det är rätt. |
| ดี ละ | 'di la' | Det är bra. |
| เอา ละ | 'aw la' | Okej, låt oss göra det! |
Kombinationen med อีก'ièk visar en lätt irritation.
| มาอีกละ | 'maa iek lá' | Här kommer han igen! |
| Se mer | 'Sǒmchaay ièk lá' | Det är Somchaay igen! |
| Se mer | 'arai ik la' | Och nu då? |
+++ 'lâ' Kommer ofta efter en fråga och insisterar på ett svar.
| ทำไม ล่ะ | 'thammay la' | Varför? |
| Mer information | "betala nǎy lâ" | Vart ska du? |
Eller med en viss irritation ('Varför i helvete………?').
| Mer information | 'thammay tông pay bòk kháw lâ' | Varför i helvete gick du och berättade för henne? |
Eller för att byta samtalsämne (med 'láew').
| Se mer | 'láew khoen lâ' | Och du? |
+++ 'efter'
Detta är det absolut vanligaste slutordet. Den mjukar upp en åsikt, begäran eller kommando, den söker godkännande, samtycke och kompromiss. Det är ett empatiskt ord par excellence. Kvinnor använder det oftare, Yingluck till och med väldigt ofta. Det är ibland ett tecken på otrygghet.
| Se mer | 'yà krood na' | Snälla var inte arg. |
| ไปละนะ | 'betala la na' | Jag går redan. |
| Mer information | 'yàa bòk theu na' | Säg det inte till henne, okej? |
| Se mer | 'chan rak theu na' | Jag älskar dig verkligen, du vet. |
Ibland kräver det upprepning eller förklaring.
| อะไร นะ | 'aray na' | Ursäkta, vad sa du? |
| ไคร นะ | 'khray na' | Vem var det igen? |
+ + + 'ley' Det förstärker det du sa tidigare.
| หมด เลย | "mòd leuy" | Alla upp! |
| Mer information | 'sǒeay m̂aak leuy' | Hon är verkligen väldigt vacker! |
+++ 'ròk' eller 'lòk Att motsäga någons åsikt.
| Se mer | 'kan tong lòk' | Du behöver verkligen inte. |
| Se mer | 'may phaeng lòk' | Jag tycker verkligen inte att det är så dyrt. |
| Se mer | 'may chai lòk' | Inte alls! |
Ett tveksamt accepterande av någons åsikt.
| Mer information | 'kô cing lòk tàe...' | Det är sant men..." |
Det uttrycker ibland sarkasm eller irritation.
| Mer information | 'pen pho toea yaang lòk' | Det är en modellpappa! |
| Se mer | 'phǒm phôet dâay eeng lòk | Jag kan tala mycket bra för mig själv! |
Vad gör man med en sådan lista? Lär dig att använda några av dem, särskilt 'efter', var särskilt medveten om att dessa ord används ofta, lyssna och apa. Då löser det sig……….Och att tro att det finns många fler…….och att även de som nämns med en annan ton kan betyda något annat.
Tino,
Naturligtvis återigen stor beundran för den tid ni alla lagt ner för att lära de nederländska och flamländska vännerna om det thailändska språket och även om normerna och värderingarna hos en thailändsk, speciellt när det kommer till språkbruk.
Med alla goda avsikter. Tror du verkligen att den pensionerade expaten över 65 år är intresserad av det. De är redan glada att de kan hälsa på någon, betala räkningen, beställa en öl på sin thai, berätta att det är väldigt varmt väder idag, fråga någon hur de har det, eller vad thailändare ofta gör, vart ska du. Och den sista lyckan (kväv den där). Visst är det skrivet.
Din fantastiska berättelse är mycket viktig för unga expats som måste försörja sig i det thailändska samhället.
Cor van Kampen.
Jag skulle inte automatiskt anta att andra pensionärer är lika ointresserade av dessa mjuka, vackra sidor av språket, Cor. Har mer med personlighet och karaktär att göra än med ålder......
Mitt nästa, och sista bidrag för nu eftersom jag ska på semester till Nederländerna, handlar om sexord. Jag hoppas att pensionärer över sextiofem år fortfarande kan ha ett visst intresse av det. Vad tror du?
En vän till mig skrev på Facebook förra veckan: "ingen säger hej till min".
Jag skrev tillbaka hej, hej, men senare skrev jag หี som jag fick ett mycket oväntat svar på.
Så för mig, ta med dina ord och den thailändska stavningen. Nästa gång kanske det räddar mig från ännu en blunder.
Ordet หี är inte tillåtet av Peter. Inga smutsiga ord, sa han strängt. Förlåt.
Tino, förstår du nu hur jag föll på mitt ansikte? Och jag försöker bara prata och skriva lite thailändska. Kanske är Jogchum den klokaste bland oss.
Tino,
Ha en bra semester. Du ska skriva en artikel till med sexord, och du skrev kanske
pensionärer över sextiofem år är intresserade av detta.
Jag håller helt med Cor van Kampen om att endast unga expacts som jobbar i Thailand
bör tala rimlig thailändska. Om du är pensionär här så tycker jag att thai är oviktigt.
Jag har varit i Thailand i 13 år och pratar inte thailändska, och för mig är det bättre inte eftersom jag gillar att prata om politik. Du vet inte vad du kan eller inte kan säga.
De där sexorden ….. väl inte nödvändiga för mig heller..
I så fall kan du alltid spela golf 😉
Khan Peter,
Golf? Jag skulle mycket hellre sitta på en terrass med en Leo-öl.
Redan 13 år i Thailand och pratar då inte språket åtminstone lite, faktiskt: uppenbarligen inte alls intresserad av det - det kan jag inte förstå. Visar inte precis intresse för och respekt för det land du valt för dig själv………….
Comelis,
Jag pratar inte mycket thailändska faktiskt. För att lära dig thailändska väl måste du spendera minst ett år här
Thailand till skolan. Plus att ha undervisats hemma av en lärare under väldigt lång tid.
Jag har verkligen inget intresse av det. Ändå är alla lika vänliga mot mig.
Jag har läst ditt bidrag om språket, vilket jag tackar dig för - jag skulle också vilja lära mig det thailändska språket för kommunikation med mina svärföräldrar.
Nu min fråga kan du ge mig råd vilken lärobok jag ska använda och i så fall var finns de tillgängliga.
Tack så mycket för ditt svar.
Du lär dig det mesta naturligtvis genom att umgås med thailändare. Fråga, fråga, upprepa, prova och ha kul.
En trevlig uppslagsbok för nybörjare, bra förklaring, praktiska korta meningar, är David Smyth, Thai, an Essential Grammar, Routledge, New York, 2010 och de två ordböckerna av LJM van Moergestel, Uitgeverij Nangsue, Zaandam. Och dessutom finns det oändligt många videor och sånt på internet.
En underbar lista med "känslomässiga ord" som alla kan ha nytta av.
Förresten, Thai använder tonhöjden av fraser (i motsats till tonen i stavelser) för att uttrycka känslor, även om detta inte nämns i läroböckerna jag har sett. Det är dock lätt att kontrollera genom att lyssna noga.
Det som inte finns med på listan är att tala med hög ton – något som vanligtvis framstår som aggressivt eller krävande. Den direkta frågan, som ofta används av holländarna, utan något annat alternativ än ja eller nej, låter också ganska ovänligt för thailändska öron, och kräver då tillägg med ett lämpligt "känslomässigt ord",
Enligt min erfarenhet är แล้ว คุณ ละ (laeo khun la) mindre en inbjudan att byta ämne än en fråga om upplevelsen etc. hos samtalspartnern med samma ämne. Jag retas själv över detta: "du vill verkligen hålla dig borta från skada ..."
Vad är mitt exempel แล้วคุณละ (laew khun la) "Hur är det med dig?" Jag hade verkligen fel, kära Alex, det betyder vad du säger. Tack för korrigeringen.
Jag borde ha valt ett annat exempel แล้ว เงิน ล่ะ (laew ngeun la) Och hur är det med pengarna?
Tino,
Än en gång läser jag ditt språkbidrag med stort intresse, men jag är inte 65 än 😉
Hur man lägger känslor i en konversation är verkligen viktigt och du ser det inte täckt så ofta.
Det som slår mig med thaikonversationer är att mycket känslor tillförs konversationen genom att hålla fast vid en bokstav, ord eller ton överdrivet länge.
Exakt. ไม่ใช่ (mai chai) "Nej" och med en utsträckt chaaaai Inte alls! Varför skulle du tro det! Eller ครับ (khrab) menad som 'ja' utsträckt till khraaap det betyder något som 'ja, ja', 'bra, ja' 'ja, vi vet'. สวยมเก (soeay make) soeaaay maaaak 'mycket vacker'! Vi holländare gör det också, men tonen i 'heeel' förändras också för oss.
Grattis och tack för din insats. Ändå har jag ett klagomål på dina thailektioner. 'chán rák theu ná' Jag älskar dig verkligen, det sägs bara så av en kvinna. När en man säger detta till en kvinna är det: pom rak theu na.
Chan är alltid när kvinnan säger något t.ex. Jag säger = chan phot. Gör en man så här är det: pom phot.
Med vänlig hälsning Martin
Kära Martin,
Om mäns användning av ฉัน chán, 'jag', har jag ofta varit i konflikt med kommentatorer. Män använder också ordet chán 'jag' i intima situationer med sina (barm)vänner (och även med barn). Den paras då vanligtvis med "theu" dig. Lyssna bara på såpoperor och thailändska sånger. Phǒm skapar ett visst avstånd. Säger du chán eller phîe eller ditt eget namn är det varmt och mysigt. Min son säger alltid 'ko' 'jag' till sina vänner, men det ska man inte använda som vuxen, även om det också händer när någon är arg eller full.
http://www.youtube.com/watch?v=byldyBkR-eQ&list=PL36967C2195382156&index=15
Tino, kan du de här språklektionerna? Jag går igenom dem ibland och av en slump den här igår kväll. Dessa är gratis språklektioner. Ovanstående är den andra delen av en lektion och ansluter till din utmärkta artikel.
Kära Ruud,
Jag tog en titt. Trevlig kvinna och hon undervisar trevligt. Det finns som sagt många fler sådana slutord och hon nämnde ett som man ofta hör นะ เนี่ย na niea (hög, fallande ton). Du använder det när du vet eller såg något du inte förväntade dig: เขา สวยนะเนี่ย "Hon var väldigt vacker efter niea!" säger du förvånad. "Jag tyckte inte att hon var så vacker!"
Tack, mycket lärorikt för oss, vi ska bo där 2015 och lär oss redan språket.
Självklart lär vi oss mycket av våra vänner under de tre månader om året vi är där. Posta gärna lite mer av detta... tack!!! Hilde (44) och Ronny (46)
Jag har läst uttrycken med stor uppmärksamhet och har även försökt uttala dem korrekt. För tillfället har jag ingen att rätta mig eftersom jag är i Spanien just nu, jag får vänta tills jag kommer tillbaka till Thailand för att testa detta, som tur är har jag min svägerska som kan rätta mig eftersom jag är en av de pensionärerna försöker han alltid göra sig förstådd så bra som möjligt på språket i det land jag befinner mig i. Jag anser att detta är en form av artighet mot lokalbefolkningen. Jag måste erkänna att det här fungerar bättre på spanska eller franska än på thailändska. Och för alla läsare Sawadee
Tack för ditt svar. Jag antar att du bor i Isan. Detta för att det finns uttryck som jag känner från Isan-området. Det kan vara problem med vissa uttal i Bangkok, eftersom inte alla där talar Isan. Detta är ett vanligt problem i Thailand. Men vilken limburgare förstår frisiska? Vi känner också till detta problem i Nederländerna. Ändå tycker jag att det är utmärkt att så mycket ansträngningar görs för att göra det thailändska språket begripligt. Fortsätt så här. Tack. Martin
Jag bor i Chiang Mai och de har kham meuang-dialekten där. Det du ser ovan är den centrala thailändskan, den gemensamma civiliserade thailändskan. Det här språket är så mycket relaterat till Isan (mer än holländska och tyska) att mycket helt enkelt är sig likt.
Tino, min fru kunde kommunicera bra med människor från Chiang Mai och närliggande provinser i Nederländerna. Däremot hade hon ibland språkproblem med min svägerska. Min svägerska är från Phuket och det är ett helt annat språk. Min fru kommer/bor i NongKhai.
Jag har själv vänner i Cha-am, vars fru är från centrala Thailand. Hon försöker ibland förbättra min thailändska eftersom jag talar för mycket Isaan-dealekt.
Bara med min hund har jag inga språkproblem, eftersom han talar holländska, engelska, thailändska och laothai.
Tino,
Tack för ditt bidrag. Du sätter många saker som jag mer eller mindre känner till eller känner i perspektiv. Lyckligtvis är jag inte 65 ännu och jag kan fortfarande vara intresserad av att lära mig mer thailändska och eftersom 65 inte håller så länge måste jag tydligen skynda mig.
Ett anmärkningsvärt antagande att de som bor i Thailand över 65 år inte längre skulle ha något intresse för språket. Och sedan klaga på de motvilliga utlänningarna i Nederländerna. Man skulle hoppas att Thailand skulle införa integrationskurser. Det är trots allt språket som förbinder människor.
Tino, tack kompis! Mycket lärorikt denna regniga pingstmåndag. Jag kan nu "bränna" min "educational services washington.dc"-häfte, som Dick v/d Lugt skulle säga. Jag är verkligen nöjd med detta, denna information är tydlig och mycket lärorik!
Du måste bara göra mer med det här. Som: "Lär dig thailändska snabbt med Tino"!
Bara; eftersom jag redan har varit i flera regioner i Thailand har du också accenterna där som vi har pommes frites/twents och limburgs. Jag märkte det efter 21 år i Thailand. Ordet: Doeay, jag använder nästan aldrig men de förstår alltid mig än så länge.
Tino, tack igen och den bra förklaringen om trenden (vårt andra språk).
Hälsningar: William.
Jag har tagit thailektioner ett tag, men det är nytt för mig vad som visas här …… och därför såklart väldigt viktigt om du vill tala thailändska språket flytande.
så tack igen;
hälsningar svart jef
En mycket fin och bra översikt. Mycket användbart, tack.
Det finns ett litet misstag i följande mening:
พูด ช้าๆ หน่อย ใด้ ไหม [Kan du prata lite långsammare] Här skrivs ('dai') med ใ, men det borde vara: ้ค
fre. hälsningar Ronald
Ronald,
Helt rätt, tack. Jag är glad att det finns folk som läser med så bra!
Tino,
Är inte "chék bin" en korruption av det engelska "Check the bill"?
Är det inte bättre att använda "Kep Tang"?
Det stämmer båda två, Ronny. Jag säger också alltid 'Kep tang doeay na khrab'. Men du hör också "chek bin" regelbundet.
Tino,
Och så såg jag något!
Det står: ฉ้น รัก เธอ นะ 'chán rák theu ná' Jag älskar dig verkligen.
"chan" har ett tontecken, inte en vokal (ั) som det borde. (ฉัน)
vänliga hälsningar
Ronald
Och så märkte jag själv ett misstag: ไคร นะ istället för den korrekta ใคร นะ ('Vem?'). Jag måste gå igenom de 20 orden med ett ใ (-ai-, mai stön) istället för ett ไ (-ai-, mai ma laaj) igen...... Det finns en låt om det men jag glömde den. Det misstaget finns i ฉัน Det finns i tangentbordet, jag är fortfarande inte bra på det. En annan bit thai från min hand kommer snart. Jag håller andan. Kollade den typ 5 gånger...
Ja, jag såg det senare också. Mer information
Jag ser definitivt fram emot mer, det är riktigt roligt och användbart.