Påstående: 'Du ska inte använda trasig men korrekt engelska när du pratar med en thai!'
Varför hör jag så ofta utlänningar använda bruten engelska med thailändare? Tror de verkligen att thailändare förstår det bättre än korrekt engelska? Jag tycker att vanan är märklig och förnedrande. Bara prata bra engelska! Det är väl inte så svårt?
"Jag gillar inte", "vart går du?" 'Ge mig handduk!', 'Mat inte bra', det här är några exempel på hur jag ofta hör utlänningar kommunicera med thailändare. Det hör jag främst från utlänningar som bott här länge; de gör det också mycket med sina partners. Jag märker att turister gör det mer sällan. Jag känner till och med holländare som använder babyengelska med sin thailändska partner, medan den partnern svarar på snygg engelska.
Du kan också se i citat från skribenterna på bloggen att de nästan alltid pratar med en thailändare på bruten engelska. Det finns gott om exempel. Nyligen: "Du duschar du först?" av utlänningen. Rätt svar från thailändaren: 'Vi kan duscha tillsammans.'
Tror dessa människor verkligen att thailändare säger "jag gillar det inte", "vart är du på väg?" "Snälla ge mig en handduk" eller "Det här är riktigt dålig mat", "Vill du ta en dusch först?" förstår inte? Och sedan klaga på att thailändare inte pratar engelska bra!
Jag upptäckte efter ett år att mitt thailändska ex pratade ett slags förenklat thailändska till mig, och jag blev livrädd.
Jag tycker att denna praxis är extremt förnedrande. Det du faktiskt säger är att de där thailändarna är för dumma för att lära sig engelska ordentligt.
Vad tycker bloggläsarna om det? Pratar du också bruten engelska med en thailändare och varför? Ser du det som normalt, nödvändigt och rätt eller som lat, dumt och förödmjukande?
Naturligtvis är det ännu bättre att lära sig thailändska, men om du använder engelska, gör det på normal grammatisk engelska. Det är min uppfattning.
Svara på uttalandet: 'Du ska inte använda trasig men korrekt engelska när du pratar med en thai!'
God morgon från Chiang Mai,
Ja, självklart har du rätt. Att prata normal engelska skulle vara bättre.
Jag ser det inte som att förödmjuka mig själv
Jag pratar också engelska med mina vänner eftersom erfarenheten har lärt mig att jag blir bättre förstådd då.
Hur många gånger har det hänt mig att en flickvän eller pojkvän till en vän till mig försökt förklara något på ordentlig engelska och då frågar maken som de ofta har bott med i flera år.
"Vad säger han, Carlo?"
tino.
Jag talar kolengelska. Bara tillräckligt för att ha en enkel diskussion. Min fru talar samma sak (kolengelska). Vi förstår varandra perfekt. Exemplen du nämner, att partnern svarar på korrekt engelska och maken fortsätter att prata babyengelska... ja det är ett tecken, åtminstone för mig, på att den personen inte kan annat. Språk mellan två personer är förresten inte alls viktigt. Om båda talar perfekt thailändska eller engelska med varandra. ATT VILLA förstå varandra är viktigt.
Kära Tino, jag har ännu inte träffat den första thailändaren som talar perfekt engelska och jag pratar inte om thailändare som studerade eller växte upp i England eller USA.
Jag har samma erfarenhet som Carlo, Tenglish förstås, normal engelska inte. Du måste ha mycket tålamod och disciplin för att upprätthålla korrekt engelska. Ändå har du rätt, att prata Tenglish med varandra är inte rätt sätt att lära sig engelska.
Kära Khan Peter,
Jag bryr mig inte om perfekt engelska eller komplicerad engelska. Och jag pratar inte om thailändaren. Jag hävdar att ett enkelt meddelande som "jag gillar det inte" är lika väl uppfattat som "jag gillar inte".
Ska thailärare också börja prata trasig, ogrammatisk engelska till sina elever för annars kommer de inte att förstå det?
Jag talar ganska bra engelska själv, så jag kan hålla med dig lite, Tino, men att kalla det förödmjukande är ett steg för långt för mig. Låt oss inte närma oss det så svårt och se humorn i det och ja, jag är ofta 'skyldig' till det själv.
Precis som de dubbla verben som ofta används, till exempel 'walkwalk' och 'looklook' är helt fel men inte mindre roligt, det är inte så illa, gör att katten är klok! 😉
Kära Tina,
Jag pratar normalt Oxford-engelska, men i praktiken här i Thailand pratar jag oftast Tenglish, Lingua Franca här, som Pidgin ligger på öarna i Söderhavet. Det är inte förödmjukande utan främjar snarare normal kommunikation. Förresten, min fru är nu (efter 7 års äktenskap) vid den punkt där jag kan prata ganska normal engelska med henne utan att det orsakar alltför mycket missförstånd. Men när jag pratar med en engelsman, australiensisk eller amerikan, kan min fru vanligtvis inte följa oss helt och jag måste översätta hans engelska till tenglish.
Så det handlar om kommunikation, inget annat. Enligt min åsikt har det ingenting att göra med att vara förödmjukande eller underlägsen.
@ Jasper Jag håller med om ditt svar, men skulle vilja göra en kommentar. Tenglish är inte ett språk, inte ens en dialekt, utan sned engelska.
Pidgin, å andra sidan, anses vara ett språk eftersom det har sin egen grammatik, ordförråd och idiom. Det talas också på Afrikas västkust. Där kallas det också för Wescos. Den har väldigt fina ordspråk. När jag var volontär i västra Kamerun kunde jag prata det lite.
Tenglish är inte krokig engelska. Det är en direkt översättning från thailändska. Om du talar lite thailändska kan du tala tenglish. "pai hongnaam / gå på toaletten." "mai mee / no have" osv.
Perfekt för att kommunicera med thailändarna. Glöm inte att lägga till "huva" till den.
@ jan van de weg Tenglish är engelska med thailändska grammatiska konstruktioner. Det är inte korrekt engelska, så det är sned engelska. Det betyder inte att det inte rekommenderas att använda det i en konversation. Om den andra personen bara förstår Tenglish är det klokt att använda det. Språk är trots allt kommunikation.
Oxford English låter taskigt, BBC English är mycket mer neutralt. Menar du verkligen det när du säger så här om dig själv? Var fick du tag i det? 🙂
hej jasper,
Jag har också haft en permanent Thayse partner från Isaan (Ban Dung) i 2 år och jag kan matcha din historia!!!!
Jag har försökt få henne att uttala R korrekt i 2 år!!!
gör det ofta med meningar som:
Håriga Harry gillar att grovt i den grå sanden!!!!
Hon har nu memorerat det, men uttalar det väldigt snabbt och tyvärr är R:et fortfarande ett L!!!
precis som ordet Falang!!
Att bara fortsätta att prata Tenglish fungerar bäst.
Att uttala R verkar vara lite hämmat eftersom folk anser att det är ett barbariskt ljud.
Jag vet inte det. Min fru uttalar mörk som drak och vi gjorde ett spel av det.
När jag menar mörkt säger jag drak och då rättar min fru mig med ett strålande MÖRK.
Om några ord är lite svåra lägger jag hennes hand på mitt struphuvud så att hon kan känna vibrationerna i uttalet. Så att han kan öva det på sig själv senare.
För att öva med R, jag har henne att säga RAM RAM RAM RAM RAM RAM i snabb följd.
Och för att det är roligt går hon bättre och bättre.
Hälsningar,
Leo.
Ett uttalande som man inte kan göra någonting med, kul att läsa, men det är det.
Hela världen kommunicerar på ett sätt som kan förstås av den andra parten. Detta kan göras med händer och fötter, gester, på ett språk och på ett trasigt språk.
Det viktiga är att ni är ömsesidigt förstådda. I affärer är detta naturligtvis en annan historia, men perfektionism är inte för alla.
Jag bodde på tyska gränsen i åratal där vi pratade tysk/groningen dialekt. Fall etc. var inte avgörande för att kommunikationen skulle förstås.
Och som det nyligen diskuterades i media talade Louis van Gaal också på sitt mycket engelska sätt och detta skylldes inte på honom.
Omvänt anpassar vi oss oftast efter den andres språk. Du kan också vända på detta och låta engelska, tyska, thailändska etc. kommunicera på holländska.
Så låt alla ha sitt eget värde och så länge det förstås och alla är nöjda så är det bra.
Ett exempel på en thai som talar engelska.
Idag ber jag dig om 1 powerbank.
Så han vill ha en powerbank... Han gör sitt bästa, jag förstår honom. Förbättra? Nej, då får du en annan diskussion.
Jag talar korrekt engelska hemma med min sambo och fosterson.
Men stöter på bristen på ordentlig engelska på andra sidan. Jag har intrycket att folk lär sig USA engelska i skolan och uttalet, sluta bara. Chanel och Channel, vi känner alla till talesättet att folk plockar upp från TV. Men vad vill man med en minister (tidigare kabinett) som inte anser att engelska är nödvändigt?
Jag håller mig till reglerna som de gavs på HBS på 60-talet och kan fortfarande komma vidare med den där "BBC-engelskan". Jag talar också thailändska och håller mig borta från Isaan och Lao. Boh!
Jag själv pratar twente med min thailändska fru, som jag framgångsrikt har lärt henne att tala, hon förstår inte holländska eller engelska, hemifrån pratar hon en blandning av Laos och Isaan, mirakulöst men hon kunde förstå twentiska språket ganska bra efter ett tag, på tal, måste ha något med Twentes grammatik att göra.
Goodgoan Eddy oet..555
Jag har lärt mig att kommunikation bara är möjlig om sändaren och mottagaren är inställda på samma frekvens. Mät bara vilken frekvens mottagaren är på och sänd sedan på denna frekvens. Annars är ingen kommunikation möjlig. Klart så?
Kära Jerry,
Om dina föräldrar hade gjort det du föreslår här, skulle du aldrig ha lärt dig riktigt holländska och Zeeland. Och om din partner förstår väldigt lite engelska och du förstår väldigt lite thailändska, kommer du att fortsätta nöja dig med teckenspråk under de kommande 20 åren? Du låtsas att mottagaren inte kan förbättra sig. Det är verkligen möjligt, men bara om programföretaget samarbetar.
Kära Tino, med chansen att moderatorn kommer att se detta som att chatta, jag kommer att prova det. Du slår (delvis) huvudet på spiken. Jag lärde mig verkligen Zeeuws flamländska av mina föräldrar, eftersom min mamma bara gick i grundskolan och min pappa började arbeta efter gymnasiet. Jag lärde mig holländska och engelska i skolan, men jag är inte mer utbildad än att MULO och substantiv med mer än 3 stavelser är främmande för mig. "Sofistikerade" engelska ord förekom inte heller i vår ordbok. Men trots det kunde jag nöja mig med min kolengelska i Jugoslavien och Kina. Och ja, där mottagaren inte förstod var jag tvungen att använda teckenspråk och teckningar. Omedvetet överför jag allt mer mitt ordförråd till min nuvarande partner, eftersom jag märker att hennes engelska blir bättre eftersom båda våra frekvenser långsamt ökar, men en rad i taget. Jag har aldrig skämts för min låga engelska nivå, för en gång när jag besökte en bonde i England bad jag om ursäkt för min dåliga engelska, som han svarade "din engelska är mycket bättre än min holländska" Och det har jag för resten av minns mitt liv.
Jag kunde inte ha sagt det bättre Gerrie, och min sändare är perfekt anpassad till min mottagare!
Språket är inte menat att användas med grammatisk noggrannhet och perfekt uttal eller för att visa upp din egen skicklighet. Språket är framför allt ett kommunikationsmedel. Tricket är att mäta nivån på personen du kommunicerar med och anpassa sig därefter. Om det är Tenglish eller bara engelska spelar det ingen roll för mig. Om jag förblir missförstådd med snabb talad engelska, har kommunikationen misslyckats.
Väldigt många thailändare har mycket låga kunskaper i engelska. Därför tycker jag att det är viktigt att kunna thailändska. Det gör jag överallt, förutom hos läkaren, banken, advokaten och tandläkaren. Då vill jag säkert kunna förstå vad som sägs. För övrigt är jag väldigt nöjd med thailändare som anpassar sin taltakt något när de kommunicerar med mig.
En del av frågan måste vara hur väl holländaren (eller belgaren) i fråga behärskar det engelska språket.
Jag försöker aldrig prata fullständig engelska med folket i byn om de gör ett försök.
Det är ett fåtal personer som vågar säga några ord på engelska.
Uttalet är dock så dåligt och obegripligt att jag inte kommer att försöka svara på det på min bästa engelska.
Eleverna förstår inte heller engelska alls.
De kan recitera några meningar som de har memorerat, men de har absolut ingen aning om vad de betyder.
God morgon sägs till mig från tidigt på morgonen till sent på natten.
Från frasen "God morgon lärare, hur mår du?"
Läraren vet tydligen inte heller vad god morgon betyder.
Tyvärr måste jag säga att jag håller med om Ruuds påstående.
Jag har varit i kontakt med några engelska lärare som gjorde precis det och rammat in några meningar i elevernas huvuden där uttalet var väldigt dåligt och innehållet inte förstods. Det går inte att föra en konversation eller ens få svar.
Jag är övertygad om att det finns andra skolor där det kommer att bli bättre, men jag känner tyvärr inte till dem.
Det finns fortfarande mycket utrymme för att förbättra utbildningen. För ordens skull är thailändarna verkligen inte dumma, men som det ofta har konstaterats tidigare är utbildningsnivån bedrövlig.
Hej Ruud,
Jag besökte en gång en gymnasieskola under mitt volontärarbete. Jag kom i kontakt med engelskläraren där. Jag förstod inte ett ord hon sa. När hon undervisar, hur dåligt har eleverna att prata engelska?
Förnedrande? vilka dumheter, poängen är att folk förstår dig, om jag vill att thailändaren ska prata bra engelska så kommer jag att lära ut det på en skola. Det är också sant att de flesta holländare inte ens talar engelska korrekt, ett bra exempel är jag själv och Louis van Gaal.
Jag kan förstå att människor som är bra på språk själva och har gjort detta till sitt jobb, eller att de som är stolta över att de har lärt sig thailändska och engelska stör sig på detta, men att bli djävulska ( mmm).
När jag träffade min fru första gången pratade vi engelska med varandra, och jag använde ord och meningar som jag visste att hon skulle förstå, trodde du att jag skulle rätta henne med varje mening hon sa? Jag hade något annat att göra! (Jag var helt kär, du vet!).
Och efter ett år pratade hon engelska blandat med en Rotterdam-dialekt (och det lät bra!!!) som: You are my one, or this I'm not crazy Henkie: I'm not crazy Henkie. och detta Gå din väg. Och det fina var att jag förstod exakt vad hon menade och det var vad det handlade om, eller hur? Hon hade aldrig en tanke på att jag tyckte att hon som thailändare var för dum för att lära sig engelska, och nu 2014 pratar hon trevlig holländska, blandat med lite engelska och ibland lite thai och det gör det ännu roligare att kommunicera, bara igår sedan frågade hon mig "Teerak, vet du var min Hend Beg är?" åh här hittade jag den, jag tittade med näsan igen.
Nåväl, Tino, jag ville bara säga det.
Så ditt påstående "du ska inte prata med bruten engelska men korrekt engelska med en thailändare" gäller inte oss, vi vet hur man chattar med varandra.
tack!
Farang Tingtong
Kära Farang Tintong.
Jag förstår att du bor i Nederländerna med din thailändska partner och att hon nu pratar "snäll holländska". Skulle hon ha lärt sig det om du inte bara hade pratat normal holländska till henne? Förutom ett enstaka skämt, för det gör jag också. (khoeay betyder ton istället för kloeay fallande ton till exempel).
De flesta thailändska kvinnor i Nederländerna vill lära sig holländska bra och det betyder att de förväntar sig att deras partner hjälper till genom att helt enkelt tala grammatisk nederländska, lätt i början, senare svårare men alltid korrekt. Vad är fel med det?
Kära Tino, Varje fågel sjunger efter sin näbb. Du har helt rätt när du säger att de flesta thailändska kvinnor vill lära sig holländska bra, och det händer, jag är säker på att alla sätter sin bästa fot framåt i detta, och inte bara partner är viktig i detta, men på jobbet, och vänner, etc. Det måste dock förbli normal kommunikation och inte varje samtal med din partner måste förvandlas till någon form av språkkurs, jag menar att det måste förbli roligt. Jag förstår att du brinner väldigt mycket för språket, och att du har lärt dig det thailändska språket, men inte alla kan göra det, och inte alla behöver det. När jag ser på mig själv har språket aldrig varit till någon nytta för mig, det är bara inte min grej, och det gäller många människor. Därför äcklar det mig om man vill påtvinga folk det så strikt, eller, som du säger, man blir djävulsk av det, låt alla vara fria, som Gerrie Q8 uttrycker det så vackert med sin sändare och mottagare, för det är så det är. är bara i verkligheten.
Van Kooten och de Bie om 'språkproblem', turk och holländsk grönsakshandlare... Mycket trevligt.
http://www.youtube.com/watch?v=bzC1dhjq0Hw
Bästa moderator,
Kan du också placera den här länken under inlägget? Han är så fin!
Trasig engelska (som att prata "barnsnack" med barn på ditt eget språk) är på sätt och vis nedsättande och är en brist på respekt och uppskattning, än mindre på att hjälpa någon. (barn och/eller vuxna). Många thailändare kommer säkert att känna det och det är tråkigt! (oavsett hur oavsiktligt)
Jag håller med om påståendet att du ska tala engelska så korrekt som möjligt.
Har ännu inte träffat den första holländaren som talar perfekt engelska. Vi skryter gärna om våra kunskaper i engelska, men det är ofta en besvikelse! Det spelar ingen roll att vi talar engelska med holländsk accent. Det finns så många accenter av engelska att den holländska accenten mycket väl kan vara en av dem. Precis som den thailändska accenten av engelska förresten (första i första är fortfarande svårt)
Men holländare som frågar "vad är klockan?" …. aaarghl, tillbaka till skolan!
Min erfarenhet är att när vi som inte talar engelska som modersmål talar engelska så korrekt som möjligt, är vi väl förstådda eftersom vårt tempo är mycket långsammare än för modersmålstalare och vi är mindre benägna att använda alla slags uttryck.
Så det är bara att prata engelska så korrekt som möjligt och vid behov dra ner tempot lite. Om det inte förstås kan du alltid förklara dig själv på Tenglish.
Många thailändare tror att varje Farang talar bra engelska, och tar tyvärr detta som ett exempel.
Det finns också Farang som anpassar sin engelska till ett slags tenglish, och tycker att detta gör sig bättre förstådda. Därför uppstår meningar som "Same Same", "Min vän du" och "Min vän jag", där de försöker göra klart om de pratar om din vän eller om sin egen vän.
Eftersom det här låter roligt för många Farang, talar en del tillbaka det på samma sätt, så att thailändaren får intrycket att detta är bra engelska. Detta problem, som ofta underskattas, tillsammans med den ofta dåliga engelska utbildningen i Thailand, är skulden för den enorma förseningen i engelska talanvändning, vilket faktiskt inte är förvånande.
Det är förödmjukande att inte försöka prata samma språk som din samtalspartner, om du (något) är kapabel till det.
Med de flesta thailändare är det bruten engelska.
Skol engelska med skandinaver.
Det är svårt för mig att kommunicera med en skotte om han fortsätter att prata på sin egen dialekt.
Jag förväntar mig att en friser pratar holländska med mig.
Och allt som främjar kommunikation är tillåtet.
Jag ber ofta en tysk som talar engelska att tala tyska till mig, medan jag ibland föredrar att svara på engelska.
I Bryssel blir jag ofta förbannad.
Hej Tino,
Koot en de Bies YouTube är vackert, särskilt slutet.
Om jag pratar holländska igen efter en månad så har jag det
Efter tio minuter lite käksmärta (det går snabbt över). Så
Fortsätt öva.
Jag talar enkel engelska med min fru om hon inte ber mig om något
klargöra. På så sätt visar hon mig att hon har tid och lust att bidra
att lära. Jag tar mig tid och ger henne så mycket som möjligt
exempel med sammanhang. På så sätt kan hon lära sig att smaka språket.
För mig gör det samma sak för Thai. Hon behöver inte holländska
för att jag ska lära mig, men då och då överraskar hon mig med en
holländsk fras. Till exempel: Ja ja ja pojke. Eller: god morgon
Hälsningar,
Leo.
Den första och främsta avsikten är att den tilltalade förstår vad som sägs. Kan eventuellt göras med händer och fötter. Att förstå varandra är en speciell punkt i ett förhållande. Jag kände en gång en kvinna som tillbringade tre månader och stirrade på en engelsk lärobok, men efter tre månader hade hon inte lärt sig något och ville inte bli hjälpt. Jag köpte också en lärobok till en annan, men upptäckte att boken inte ens gick att läsa. Visste inte ens skillnaden mellan d och b eller e och c. Jag träffade en gång en kvinna som fick en utländsk man att söka efter henne via internet. Hon bad mig att lära flickorna engelska. Jag slutade snabbt ta det. Alla texter var bra för att fylla en sexbok, inte för att träffa en man eller så måste de vara likasinnade. Det är väldigt svårt att lära ut språket till outbildade, lite äldre damer. Människor förväntar sig att kunna prata flytande efter en lektion. Och tappar snabbt modet.
Det är ett fascinerande ämne och det håller mig också sysselsatt. Min syster blev arg när hon hörde mig prata "tenglish" (jag kunde inte den här termen än) med min flickvän. Jag förstår det från hennes sida, men jag har samtidigt den här erfarenheten: Jag får hela tiden komplimanger från min flickvän och hennes vänner att de kan förstå min engelska så bra. Flera vänner har sagt till henne: kära, jag kan aldrig förstå en Farang, men jag kan förstå honom mycket väl. Det är trevligt, men jag kan inte ge dig något recept för jag vet inte vad jag själv gör för det... Jag tycker i alla fall att det är viktigt att prata om detta med sin flickvän. Och även ett stort hmmm från min sida till Tino: blir du en djävul när hon gör sitt bästa för att vara begriplig för dig? Och nu är hon ett ex säger du?
Naturligtvis ska du försöka prata engelska korrekt, men om så önskas enkelt, med thailändska. Det är mindre viktigt för tillfälliga kontakter, men om du har en thailändsk partner verkar det för mig vara det enda sättet att uppnå bättre ömsesidig förståelse. Visst kan man också komma långt med händer och fötter, men då väljer man att gå långt tillbaka i evolutionen. Som tur är har jag en vän som är intresserad av nyanserna i engelska. Hon vill veta exakt vad skillnaden är mellan till exempel 'jag skulle' och 'jag borde'. På så sätt kommer du längre. I början kunde jag bara prata mindre enkel engelska med vänner och de skulle inte förstå någonting. Detta är inte längre möjligt och jag måste vara uppmärksam på vad jag säger. Endast om du anser att detta är en nackdel bör du ständigt fortsätta att använda "bruten engelska",
Jag har en underbar kvinna och hennes familj är också väldigt sympatisk, men när jag försöker förklara något på ett normalt sätt på engelska är det väldigt, väldigt svårt och svaret är på thailändska, jag förstår det inte. I motsats till kolengelska fungerar det ofta. Det är därför. Efter alla dessa år
att vi är tillsammans. Hon talar fortfarande inte engelska korrekt eller bra, precis som med holländska. Och när jag försöker prata lite thailändska är det inte så meningsfullt. Men hon förstår hur jag pratar thailändska med henne nu. Jag tror inte att det har något med respekt eller respektlöshet att göra.
Det smyger sig in automatiskt.
Kära Tina,
Jag var i Bangkok i två veckor med min son. Jag måste kommentera ditt svar.
Det handlar om att bli förstådd. Jag håller med om påståendet att prata med händer och fötter ofta ger bättre resultat. Förnedring tror jag aldrig kommer att vara meningen.
Förnedring förekommer oftare när man har att göra med människor med respektlöshet.
Jag arbetade i Sydostasien i 25 år.
Allvarligt
Vi duschar alltid tillsammans, härligt! Förresten, när jag ber om checken eller räkningen när jag betalar i cateringbranschen förstår folk mig inte. Det korrekta ordet på tenglish är checkbill så jag använder detta eller gör en skrivgest med min högra hand. Hur förödmjukande?
Ron.
Jag brukar uttala det "shek bin, khrap". Det jag tycker är svårast är att få uppmärksamhet innan jag kan säga den meningen.
Hälsningar,
Leo.
Kära,
Min svåger från Australien talar flytande engelska till sin thailändska fru, men hon förstår honom inte, när jag är där översätter jag hans engelska till tenglish, och min svägerska förstår det.
Min engelska är också hemsk, men jag kommunicerar ibland med min fru, poeten Phassaa Ling, av elakhet, eller skriker som aporna gör mot varandra, och det fungerar perfekt, man måste se på varandra såklart,
Händer, fötter och ögon och ett apvrål, fungerar perfekt så länge man gillar varandra!
Med vänliga hälsningar,
Leen
I Thailand talar jag ofta enkel engelska på nybörjarnivå: lätta ord, långsamt tal, korta meningar. Detta fungerar ganska bra med de flesta thailändare jag känner genom min fru. På gatan blir detta lite svårare, jag provar enkla engelska plus gester, men om det inte fungerar måste jag byta till Tenglish. Både avsändare och mottagare måste vara i stort sett på samma sida.Med människor du träffar oftare kan du sakta höja den nivån och prata på en lite högre nivå varje gång.
Med min (dåvarande) flickvän talade jag normal (A2-B1 nivå) engelska, säg andra klass holländska gymnasieskola. Det gick bra och jag slängde in fler och fler holländska ord. Tillsammans med stämpling (lektionshäfte) klarade hon integrationsprovet (A1-nivå) på ambassaden. Väl i Nederländerna var det en blandning av enkel holländska (A1) och rimlig engelska (A2-B1), även om frestelsen att prata engelska var stor. Min flickvän sa att hon inte gillade det faktum att jag fortsatte att byta till engelska. Då pratade jag nästan bara holländska med henne, igen genom att skriva under. Till exempel "Kan du stänga av fläkten?" , pekar på fläktens knot. Det tog ibland ett tag för slanten att släppa, och om det verkligen fastnade var hon tvungen att prata engelska, men hennes holländska förbättrades snabbt med stormsteg. Naturligtvis med de nödvändiga komplimangerna från de få thailändare hon känner och från holländare. Jag håller helt med om att det är bäst att försiktigt utmana din samtalspartner från normal till allt högre engelska (eller holländska). Men det är inte alltid effektivt på marknaden eller i butiken... Tenglish är ibland nödvändigt.
Så jag håller med påståendet, med en nyans: OM MÖJLIGT ska du inte prata trasig utan (enkel) korrekt engelska med thailändska.
Min flickvän bad mig ofta om ursäkt för att hennes engelska inte var tillräckligt bra. Men jag lugnade henne alltid genom att säga (och det är min åsikt också), att jag är nöjd med varje ord hon kan säga. Jag bor trots allt i HENNES land och den som måste anstränga sig för att göra sig förstådd är jag. Jag borde tala thailändska och inte förvänta mig att hon pratar perfekt engelska. Vi pratar nu också bruten engelska med varandra. Den där engelskan som de flesta använder här. Det är förståeligt och är ganska likt thailändska i meningsstruktur. Jag tycker inte att det är förödmjukande, utan snarare tillmötesgående.
Det jag kan uppleva som "förnedrande" är när en amerikansk eller engelsk person gör den här typen av uttalande till mig. För att min engelska är bra. Jag läser ofta böcker på engelska, ser varje film på engelska eller med engelska undertexter och har absolut inga problem med det.
Det var roligt att för några veckor sedan frågade en äldre tysk dam med stor förvåning om jag kunde thailändska, när jag hjälpte henne med en thailändsk arbetare som var tvungen att göra något i hennes hus. Hon pratade knappt engelska, han talade den välkända thai-engelskan och jag pratade med honom på det sättet också... hon trodde att jag pratade thailändska!!!
Så nej. Jag tycker inte att det är respektlöst, utan snarare respektfullt. Jag behöver inte få en thailändsk samtalspartner att tappa ansiktet eftersom min engelska är mycket bättre. Det gör man helt enkelt inte i Asien.
Det handlar i första hand om kommunikationen mellan dig och din partner, men för att nå största möjliga grupp tycker jag att det är bättre att försöka prata engelska korrekt. Du kan förstås undra vad korrekt engelska är eftersom även människor från olika områden där engelska är huvudspråket knappt kan förstå varandra på grund av deras accent. Självklart ska man också vara försiktig så att man inte hamnar i en situation som Koot och Bie hos grönsakshandlaren, vilket Tino lagt ut på bloggen. Så korrekt engelska är det första alternativet för mig.
Låt mig först säga att jag håller med Tinos uttalande. Det är också lätt för mig att prata. Min fru har utländska affärspartners och talar bra engelska. På jobbet pratar jag alltid "high school" engelska med mina elever och ibland franska.
Några ytterligare anmärkningar:
1. Språket är dynamiskt. Ord läggs till (från oen till dator och smst på holländska; jordgubb, dator och morot på thailändska) och reglerna justeras också ibland. Det är inte en lätt sak för en holländsk person att skriva sitt modersmål utan fel. Det årliga diktatet bevisar detta gång på gång.
2. Engelska är ett globalt språk par excellence och har länge upphört att vara språket för "native speakers" i England, USA, Australien och flera andra länder. Det finns för närvarande fler kineser som studerar engelska än det finns amerikaner på planeten. Detta kommer så småningom att få konsekvenser för detta språk, inklusive för vad som är korrekt engelska eller inte.
3. Tinos problem kommer troligen att vara löst inom 10 år. Jag läste nyligen en artikel om att det görs så stora framsteg när det gäller hastigheten och kvaliteten på översättningsdatorer (översättningschip) att det inom några år kommer att vara möjligt att prata holländska med din thailändska fru som hör thailändska genom en apparat i hennes öra. Hon kan helt enkelt svara på thailändska och du kan höra korrekt holländska genom en apparat i örat.
Det som återstår är att språket enligt min mening inte bara är kommunikation utan också en del av kulturen: från litteratur till humor och uttryck för en viss nation. För detta måste du lära dig att läsa och skriva språket och inte bara prata det.
Jag tänkte inte svara först, men jag tycker att uttalandet är löjligt, så jag gör det ändå.
Och detta beror på det faktum att om du pratar på perfekt engelska här i Thailand, kommer majoriteten helt enkelt inte att förstå dig.
De förstår dig ofta inte ens på dålig engelska, än mindre på perfekt engelska.
Och då kan man, som den stilige vita riddaren, försvara thailändarna att de verkligen kan lära sig och allt det där, men poängen är att man talar i framtiden och inte i själva stunden.
I samma ögonblick som du får ett (nedsättande och asocialt) UHHH-svar på en vanlig engelsk mening förenklar du genast meningen så att hon förstår den.
Och om du lyckas kommer du förmodligen att göra det igen nästa gång.
Förnedrande?
Jag pratar själv thai för att jag ville bli av med de där dåliga engelska samtalen.
Som ett resultat förstår jag nu thailändskan mycket väl och låt oss inte prata om förnedring, för tro mig de vet hur man förödmjukar bättre än vi.
Det de ibland säger här om en helt främmande farang när man bara står där är ibland riktigt respektlöst.
Först när de hör att du förstår ler de vänligt och pratar plötsligt mycket trevligare.
Jag tycker inte heller att det är förödmjukande att justera nivån på din engelska så att du fortfarande kan kommunicera med någon som inte kan det så bra.
Jag tycker faktiskt att det är socialt.
Vinny, du slår huvudet på spiken. Det är inte bara vanligt här i Thailand, även i England talas "sleng" engelska i många städer. Inget degenererar med det och de förstår varandra. Man måste se det mer som en dialekt.
Kommunikationen med min fru började på engelska, hennes engelska var begränsad, särskilt vad gäller ordförråd. Jag pratar rimlig engelska, men sakta men säkert har jag fortsatt att använda fler engelska ord och deras förklaringar tills vi kom överens om att jag inte längre skulle ha några begränsningar i användningen av engelska ord. Jag har aldrig pratat Tenglish med henne, det verkade oklokt för oss. Så det gick bra. Vi gjorde samma sak med det holländska språket. Det gick också bra, hon läser nu även holländska, fina resultat.
Men om jag pratar med en thailändare som talar ett enda ord engelska och inte kan förstå min engelska alls när jag använder den grammatiskt korrekt, så byter jag till Tenglish eller, där det är möjligt, till det thailändska språket eller händer och fötter, kort sagt, att anpassa sig här och där till de praktiska möjligheterna är viktigare för kommunikation än icke-kommunikation.
Det är otroligt hur många svar det finns! Det håller folk sysselsatta...
Min syn på saken. Engelska är det mest toleranta språket i världen!
Engelska är ungefär det enda språket i världen som du kan konvertera utan att modersmålstalare faller över dig. Om du talar, låt oss säga, spanska eller franska eller holländska, kommer de talande som nämns alltid att få dig att känna att du talar deras språk dåligt. Eller så förbättrar de dig. Eller så hör du inte hemma trots allt. Särskilt vi holländsktalande är förtjusta i det. Människor använder ofta ett språk för att vara separatister. Även migranter sinsemellan.
Jag har inte haft en enda britt, australiensare, etc. som vet hur man gör det mot mig, för att förbättra mig. De accepterar att deras språk används som en slags mellanhand mellan människor för att kommunicera, för att göra "innehåll". Och om något sådant resulterar i "kolengelska", inga problem.
Det är den stora kraften i engelska som språk! Och från de engelska som modersmål. Den flexibilitet som de hanterar förändras. Som ett resultat kommer engelskan att överleva den stora globaliseringen. Omvänt talade större delen av Europa och även Nordafrika för 2000 XNUMX år sedan latin – genom Romarriket. Det språket är nu dött!
Till sist: naturligtvis förstår en thailändare din skrangliga engelska bättre än de förstår en som modersmål från England, USA, etc. På den nivån finner vi varandra med våra begränsningar på engelska. Vårt ordförråd är enklare, våra meningar enklare.
Slutsats: fascinerande att man med så lite kunskap, ordförråd, uttal och meningsstruktur av engelska fortfarande kan göra sig förstådd så tydligt över hela världen... Det visar engelskans unika egenskaper. Med samma mängd kinesiska, arabiska, holländska, etc. skulle du inte vara någonstans.
Se upp: Jag älskar holländska!
41 Svar på ovanstående uttalande. Pffff, jag vågar knappt göra det till 42.
"JAG MED"
Vad sägs om att vi börjar försöka skriva ABN på den här bloggen. För det är vad vi kan förvänta oss av holländarna. Och kontrollera sedan en kommentar för att posta för stavfel (eller är det stavfel?). Då har vi kommit långt. För låt oss vara ärliga, vad kan man förvänta sig av någons engelska om deras holländska inte förtjänar ett skönhetspris, för att uttrycka det i politisk jargong.
Sedan vill jag ställa frågan: ”Pratar inte amerikaner kolengelska? Talar inte sydamerikaner kolspanska? Finns det ens ett kinesiskt språk?” Kinesiska hänvisar till standardmandarin, det officiella språket i Folkrepubliken Kina, Taiwan och ett av de officiella språken i Singapore. Men Wikipedia säger: "Kinesiska eller kinesiska språk är ett samlingsnamn för en grupp språk som tillsammans bildar den sinitiska grenen av den kinesisk-tibetanska språkfamiljen." Standardspråket är baserat på Beijinghua, Beijing-dialekten av mandarin. I själva verket kan kinesiska betraktas som ett makrospråk, bestående av 10 till 15 språk. Så vi kan inte tala om "kinesiska".
Jag pratar kolengelska helt enkelt för att jag aldrig lärt mig det ordentligt. Jag ber om ursäkt många gånger, men blir sedan lugnad. Det som är viktigt är om din samtalspartner förstår dig. Om någon säger något till mig på bra engelska som jag inte förstår, skäms jag inte för att säga det. Jag måste ofta fråga (även i Thailand) om någon kan förstå engelska, och jag brukar få höra: "lite". Och så säger jag: "Jag också"
Jag tycker att det här är en trevlig reaktion... Här ser du reaktioner från människor som är stolta över att kunna tala thailändska eller engelska, men som inte ens kan skriva en mening med "d" och "t" på rätt plats i ordet . För mig är det som att skrapa en svart tavla med naglarna...
Utöver det jag skrev: mitt jobb gjorde att jag kunde arbeta med thailändska kollegor i många år. Dessa var alla från goda familjer, hade en utbildning och talade också hyfsad engelska. Och när en god bekant besöker mig från Bangkok pratar jag med henne på normal engelska. Jag pratar "thai-engelska" med min flickvän. Min flickvän har inget emot det och det är faktiskt ingen som stör.
Jag var gift med en brasilianare i flera år och besökte ofta Brasilien. Min portugisiska var aldrig så bra, men jag kunde göra mig förstådd. Min dåvarande svärmor kunde prata bra med mig och jag förstod vad hon sa. Min före detta svärfar, å andra sidan, kunde helt enkelt inte prata enklare och jag förstod inte ett ord av det. Jag har alltid upplevt det som smärtsamt och jag kände mig dummare än vad jag var. Med tiden lärde jag mig mer portugisiska, och precis innan skilsmässan kunde jag äntligen ha ett samtal med honom...
Detta äktenskap lärde mig att man måste lära sig språket SJÄLV. Du kan vara motiverad, men i slutändan lär du dig det själv. Min ex-fru kunde aldrig lära mig riktig portugisiska. Och nu försöker min flickvän hjälpa mig med thai. Men man lär sig inte ett språk genom att höra ett ord. Det är bara övning och mer övning. Vem ser fram emot det nu? En thailändare som knappt eller sällan använder engelska ska inte anklagas för att inte kunna prata engelska bra. Som jag sa, vi borde försöka lära oss DERES språk och inte tvärtom. Och det är därför man bara genom att prata thai-engelska kan träffa människor och det är långt ifrån förödmjukande. Tja, om jag skulle prata med min tidigare thailändska kollega så. För hennes engelska är bra. Då är thai-engelska ett "no-go".
Jag håller med påståendet. Men inte för att jag tycker att bra engelska är bättre, utan för att det är lätt att lära sig det thailändska språket. Det är lättare än tvärtom för en thailändare. Men de flesta utlänningar inser snabbt att du inte behöver tahis för att beställa en öl och hoppa i säng med din thailändska flickvän. Så nästan ingen lär sig det thailändska språket. En fråga om ren lathet
Jag tycker att det bara visar respekt om du pratar med din samtalspartner på ett normalt sätt, oavsett om det är på engelska, tyska eller holländska.
Om jag inte kunde göra det skulle jag försöka lära mig det väldigt snabbt.
Om jag skulle prata engelska med min fru, även bara för skojs skull, skulle detta inte uppskattas.
I många svar läser jag att folk föredrar att tala på ett slags tenglish, eftersom de är av åsikten att annars är kommunikation nästan omöjlig. Genom reglerna läser man en sorts lättja, eller ovilja att göra förbättringar, och är nöjd så länge det finns ömsesidig förståelse. Andra tycker att det låter roligt, och tycker att den här kommunikationsformen är typisk för Thailand, vilket förstås är vettigt, eftersom de aldrig blir bättre och inte har lärt sig att göra det bättre själva. Nu är det ofta väldigt störande att förbättra kommunikationen varje gång, men i ett privat samtal, med viljan att lära sig bättre engelska, är det oftast en metod som tas tacksamt emot. Problemet är att om barn uppstår från ett thailändskt-farang-äktenskap, eller om det redan fanns barn från ett första förhållande i hushållet, adopterar dessa barn samma sneda engelska, och tror att om en farang talar så här måste det vara korrekt. När jag lärde mig thailändska var jag nöjd med min thailändska partner, för jag kunde fråga varje gång om jag uttalade det rätt, speciellt med tanke på de olika tonhöjderna som är väldigt viktiga i thailändskt tal, och som jag inte skulle kunna lära mig så lätt utan en thailändsk partner hade. Redan nu säger jag varje dag att jag inte blir kränkt när hon rättar mig, och uppskattar det, och önskar även dessa förbättringar när hon pratar. Du skulle också kunna uttrycka det väldigt tillspetsat, om du aldrig rättade ett barn i Nederländerna, och de också började prata samma språk, så skulle vi få ett väldigt konstigt språk. Hunden hette fortfarande ”Wou Wou”, bilen ”Tuut Tuut” och katten ”Miau”.
Om du tittar på utbildningsprogrammen på thailändsk TV, lektionerna i främmande språk, blir det tydligt. Lärarna talar också på ett väldigt konstigt sätt. Grammatiskt, ja de vet det, men då uttalet, Som så ofta i Thailand, dåliga lärare som ofta inte har genomfört den utbildning som krävs. Jag hade en, en cum laude kemiingenjör från Chulalonkorn Uni som inte visste vad en massbalans var och då bryter man huvudet och undrar hur mycket pappa betalade för magisterexamen
Ett trevligt uttalande, men sen några reaktioner, toppen!!!!!. Jag tyckte ofta att svaren var ännu roligare (är det roligare eller roligare) på skriftlig holländska än ditt påstående
Tydligen är det för mycket ansträngning för cb1max att förklara vad han/hon gillar så mycket med kommentarerna. Det är inte "mor roligt" eller ens "roligare", men det är "roligare" eller "roligare". Men där även grundläggande engelska är för svårt, gäller inte påståendet och folk kan bara babbla iväg tycker jag.