"Han går vidare, jag har inga hemligheter"
Formatet är enkelt. Du går ut på gatan med en mikrofon och en kamera och du frågar ungdomar: 'Har du någonsin i smyg tittat på din väns Facebook-sida? Och om du faen det gör?'
Svaren resulterar i ett program som ibland får vuxna att svälja hårt. Men äntligen får unga människor möjlighet att tala fritt.
Intervjuprogrammet FRISUN kan ses på YouTube: www..com/user/vrzochannel.com och laddas inte ner vid fasta tider. Skaparen är Surabot Leekpai, son till Thailands tjugonde premiärminister Chuan Leekpai. Pluem, som hans smeknamn säger, förväntade sig inte att det skulle bli så populärt när han startade det. Han kom på idén eftersom han upptäckte när han surfade på internet att unga ofta öppet diskuterar känsliga ämnen.
Showen är aggressiv, men inte oförskämd
Han ger nu de unga ett forum med FRISUN att han och Mallika Chongvatana, då programledare för Strawberry Cheesecake, presenterar. De två klickar, så pass att de gifter sig i november. "Föreställningen är aggressiv", erkänner Pluem, "ja, men inte oförskämd. Vi pratar på samma sätt som unga thailändare. Vi behöver inte på konstgjord väg göra föreställningen vackrare.'
Pluem har nu en studio, personal och sponsorer. I början betalade Pluem allt ur egen ficka, men sedan det 15:e avsnittet har man lyckats hitta sponsorer. TrueVisions kontaktade honom till och med för att föreslå att programmet skulle flyttas till kabel-TV, men Pluem bestämde sig för att inte sända mer än några avsnitt på kabel. Om det inte finns någon sponsor kommer inget program att göras och man väntar på ett. 60 avsnitt har nu sett ljuset.
Tino översatte några svar
Och vad svarade unga på Facebookfrågan? Tino Kuis tittade på programmet och översatte några av svaren ('Jag kunde inte följa några av dem, massor av slang.').
– Visst (ilskt smackad av flickvän), men det var tråkigt lite intressant på den (en annan smack).
– Det gör jag inte (blinka).
– Spelar ingen roll, jag har två Facebook-sidor, hon kan se den ena, hon vet inte om den andra.
– Fungerar inte för mig, jag byter lösenord varje dag.
– Jag raderar mycket.
– Inte längre (flickvän ser skeptisk ut).
– มึงเสือกมาก
- Han borde inte lappa det!
– Bra idé, det kommer jag definitivt att göra!
– Han går vidare, jag har inga hemligheter.
(Källa: Bangkok Post, Brunch, 21 oktober 2012; med tillstånd av Tino Kuis)
Stavningsfel: öppenhjärtad ska förstås vara öppenhjärtad eller ska jag tänka mig ett väldigt konstigt internetfenomen här? 😉
Visst är det skönt att se att ungdomen också utvecklas, och att bli lite mer påstridig skadar förstås inte. Jag undrar då i vilken utsträckning nationella samhällen/kulturer kommer att bli mer lika varandra på grund av lätta kommunikations- och informationsmöjligheter (Internet). Kommer nuvarande kulturella normer som att ”chefen alltid har rätt även när han inte har rätt, så kritisera inte chefen” försvinna med tiden?
För att svara på din sista fråga: ja, visst, de där kulturella normerna förändras i en anständig takt. Och det börjar med de bättre utbildade, urbana ungdomarna: de var helt klart intervjupersonerna i dessa videor. Självsäker, självständig, orädd, öppenhjärtad. Jämför det lite med provorna på 60-talet.
Verkligen. Detta stycke av Voranai Vanijaka (åsikt kagina Bangkok Post) passar bra in på det:
"Några av dessa elever gick tidigare i utbytesprogram där de hade möjlighet att studera utomlands.(...) deras föräldrar och skolor ordnade att skicka dem till ett västerländskt land så att de kunde dra nytta av en västerländsk utbildning, men när de återvände hem och uppvisade västerländskt tänkande och attityder, deras föräldrar och skolor tillrättavisade dem för det.
De insisterade istället på att sätta tillbaka eleverna i den där lilla lådan som heter "Thainess", med betoning på vad som är lämpligt och korrekt, som att inte ifrågasätta dig någon annanstans, inklusive dina föräldrar och lärare.
En klagade: "Vad är poängen med att skicka oss utomlands om de inte gillar det vi har lärt oss? (...) Svaret är att de inte har något emot ditt lärande, de vill bara inte att du ska tro att du vet mer än de gör, det undergräver deras auktoritet. Och hur kan de kontrollera dig om de inte har auktoritet?”
Källa: http://www.bangkokpost.com/opinion/opinion/316897/the-ego-has-landed
Under de kommande åren kommer den nya thailändska generationen att bli mycket mer självsäker, med allt det goda (och dåliga) som kommer med den i samhällets olika aspekter.
Jag antar att unga ofta diskuterade öppet, inte öppet.
Ändrad
Den thailändska frasen, มึงเสือกมาก, meung seuag mage, är ganska oförskämd, bara inte bland ungdomar. Det betyder, löst översatt, 'fan, håll de där dumma frågorna för dig själv, busybody'.
Och då ropade frågeställarna "Wow!" och alla brast ut i skratt. Trevligt att se.
Tino, jag säger den meningen väldigt tufft till min fru, hon tycker något helt annat. Jag lät henne läsa det här thailändska stycket och hon kan inte göra något av det.
Nyligen skrev någon här också att krabhom = betyder likaså, det betyder: ja, enligt min.
Sa du den raden till din fru, Tookie? Då kan man vara glad över att man, som Tjamuk skrev, inte fick någon slag i huvudet. Det har samma känslomässiga värde som: 'F**ck you'! Naturligtvis kan din fru göra något av det men hon vill inte att du ska lära dig den här sortens ord. Detta är mycket vanligt för ungdomar. Min son säger alltid "meung" till sina vänner.
Jag föreslog en gång redaktionen att skriva ett stycke om thailändska svordomar (jag känner till 45 av dem, från potjantriplets till n**k je mama) men de tyckte inte att det var en bra idé. Vad tycker läsarna?
Ja Tino, jag sa det med det fonetiska uttalet, hon tyckte att jag sa att jag älskar dig väldigt mycket eller något liknande. Sedan lät jag henne läsa bloggens text och hon kunde inte göra något av det. Jag sa att jag läste de thailändska bokstäverna men nej, det var inte thai enligt henne.
Just nu lät jag mig läsa den igen och åhhhh hon hade inte sett de thailändska bokstäverna (står precis framför den, boy soo thai) ja nu fattar hon det. Jag ska aldrig säga att det är för oförskämt om henne.
Så din thailändska är bra! Solly för missförståndet men ja thai dam hej.
Jag kan också svordomar, jag kommer inte längre än tood-kwai (buffalo ass) och det får alla att skratta.
Ibland är jag våra vakter med sawasdee-krabban och då säger de kafom. Om sagt säg det först så säger jag kafom och det är fel eftersom jag är högre i position än sagt.
I taxin säger jag alltid kaphom, men det är inte nödvändigt (en dumt) eftersom jag är högre än en taxichaufför.
Så jag kommer bara att använda Kaptan för att få någon att skratta, jag pratar i alla fall väldigt sällan med ministrar eller överstar.
Lärdom, tack grabbar!
Jag har ibland haft nytta av det. En thailändare anklagade mig för ett antal saker och började kalla mig namn, av vilka jag förstod en del. Senare kom detta upp till diskussion igen och allt förnekades blankt, tills jag högt citerade ett antal svordomar som hade kastats mot mig (buffel, djur, **** din mamma, etc. Tyvärr vet jag om den andra halvan av berättelsen). scheldwaterval vet fortfarande inte vad det betydde.
Khue och meung är lite mer komplext. Jag börjar inte förrän jag inte vet när det är lämpligt att använda detta, om du känner att detta stämmer så kommer dina thailändska vänner att uppskatta det, men om du använder det fel så kommer du fortfarande att ha ett problem. Jag försöker bara följa min flickvän och se vem hon använder dessa ord med och vem (bästa vänner, nära familj) som använder dem med henne. Men jag spelar det säkert genom att uttala namnen på dessa kontakter på nederländska, vilket också ger upphov till roliga ögonblick.
Att bara lära sig språket från en lärobok gör samtalen väldigt kalla, viss kunskap om slang, informellt språk och så vidare är också mycket användbart. Men då måste man veta mycket väl när man kan tillämpa det själv. Men det är inget fel med att observera. 🙂
Kapom, som det låter, betyder inte bara detsamma.
Superlativen av "kap" är "kapom"
Och från ett "mindre" till ett "mer"
Superlativen av "kapom" är ""Kaptan"
exempel:
Jag förstår eller ja till en lika i rang eller position: huva
Jag förstår eller ja mot en högre rang eller position: kapom
Jag förstår eller ja mot en högst i rang eller position: kaptan
För kaptan är följande berättigade till vanligt kklotjesfolk:
– En överste eller högre inom polisen eller väpnade styrkor;
– En allmän åklagare;
- En domare;
– En minister eller senator;
Reglerna för kapom är inte så strikta.
Mer av en allmän visa av respekt.
Bland vänner eller familj beror det också på var man befinner sig, i en sluten krets, oavsett skillnad i rang eller klass, ordet kap kan användas, i offentlig kapom, eller kaptan.
Kapom är därför säkrast, även om man ibland ställs inför Jan med det korta efternamnet.