Priset som bönderna nu får för sitt paddy bruna ris är bara 5.000 10 baht per ton. Det lägsta priset på 8.000 år. Detta är en stor förlust för en risodlare eftersom de förlorar cirka 9.000 XNUMX till XNUMX XNUMX baht i produktionskostnader.

Många bönder i provinsen protesterar till den lokala regeringen. De ber regeringen att sätta ett minimipris på 10 baht per kilo.

Köpare ger ett lågt pris eftersom kvaliteten på riset är under pari: för fuktigt och orent. Bönderna har ryggen mot väggen, de behöver desperat pengar för att betala av sina skulder och för att leva vidare.

Regeringens talesman Sansern säger att regeringen kommer att vidta åtgärder. Premiärminister Prayut råder återigen bönder att byta till andra grödor och bilda kooperativ.

Globalt sett faller rispriserna eftersom en rekordstor avkastning förutspås för rissäsongen 2016-2017.

Exportpriserna på thailändsk ris har fallit under en tid. Detta beror på den minskade internationella efterfrågan och de stora lagren för den andra skörden.

Källa: Bangkok Post

20 svar på "Rispriserna nådde botten: Bönderna desperata!"

  1. marcel säger upp

    I sisaket betalar de redan 30 baht per kilo extra.
    Det är därför många bönder nu går över till sockerrör.

    • RonnyLatPhrao säger upp

      30 Baht per kilo extra?
      Jag vet ingenting om det, men det verkar vara mycket om de knappt får 5000 Baht per ton med normal försäljning.
      Det är i slutändan 35 000 baht per ton som de får.
      Eller räknar jag fel?

      • marcel säger upp

        Förlåt att min fru inte riktigt förstod.
        Ej rengjord kostar den 5 baht per kilo.
        Rensad kostar den 35 baht per kilo.

        • Tino Kuis säger upp

          Och det förstår jag inte heller. Bönderna får verkligen 5 baht per kilo för sin paddy (oskalerat ris) och du betalar 35-40 baht per kilo för skalat, vitt, packat ris i butiken! Dessa mjölnare, spannmålshandlare och butiksägare tjänar bra på böndernas svett och tårar.

          • Ger säger upp

            Välkommen till den verkliga världen, denna handel är normal överallt. Alla vill tjäna pengar.
            Lösningen kan vara att bönderna bildar ett aktiebolag och levererar direkt till konsumenterna via sina egna butiker i landet eller via export. Och utföra alla aktiviteter inom företaget självt genom hela kedjan.

            Vissa reaktioner tyder för övrigt på att böndernas svett inte är så illa. Per rai jag läste nyligen på den här bloggen tar det ca 3 arbetsdagar för plantering, samma sak för skörd antar jag. Och dessutom kan plöjning, förberedelse etc. göras maskinellt. Men jag är ingen bonde så jag vet inte exakt. Att stanna i stora områden i Thailand där endast 1 skörd per år är mycket tid kvar. Kanske letar du efter ett bisyssla åt bonden under de andra 11 månaderna?

        • Hank Wag säger upp

          Jag tror att du fortfarande inte förstår din fru ordentligt. Skillnaden mellan levererat orenat ris och rengjort ris är cirka 2 till 3 bad per kilo. Din fru kanske menar (och det är fortfarande ganska mycket) 3,5 bad till…….

  2. tooske säger upp

    Jag är förvånad över att Mr T i Montenegro ännu inte har fått skulden för de låga priserna.

    Regeringen vill ha fler stödåtgärder, men ska akta sig för att göra samma misstag som den förra regeringen. Det blir därför inget utköpsarrangemang.
    Bönderna är desperata eftersom 5 thb per kilo inte räcker för att betala entreprenören. plogar, klipper, tröskar eller om allt görs för hand, inga pengar till personal, så det är bara den egna familjen som jobbar, men tiden är begränsad, skörden ska vara klar.

    • Tino Kuis säger upp

      General Prayut, under en presskonferens i går, skyllde på samverkan mellan "politiker" och mjölnare för de låga priserna på ris.

  3. trasa säger upp

    Jag läste ingenstans här att bönderna redan får 1000 thb per rai ris som kompensation

    • Edward säger upp

      Det stämmer, men berätta också för dem hur många rai de kan göra anspråk på, max 10 rai! Låt oss bara hoppas att de där risbönderna inte gör uppror, för det är ganska många!

  4. David H. säger upp

    Sedan står grönsakspriset i skarp kontrast till det på ris, just idag såg jag priset på Tesco för en bricka med grönsaker för att göra en lokal rätt a la röd/grön/gul curry för 35 baht, för ca 4 månader sedan. köpte den igen på 25 baht ...., när jag tittar på prisutvecklingen så hade den stigit för 4 år sedan från 15 baht till 20 och strax därefter till 25, men köpte du 2 fick du dem för 20 ...., dock , detta var väldigt kortlivat och fixades till 25 baht, NU är det till min förvåning 35 baht.

    Nu har vi råd med det, men låt oss bara tänka att thailändare kommer att se något dubbelt i pris om 5 år, tro inte att deras löner har fördubblats...... en mörk skylt på bambuväggen...tror jag
    .
    Så de kan lika gärna släppa sitt ris och odla mer grönsaker... kommer också att bidra till att minska fetma när de smala thailändarna börjar bli en utrotningshotad art...

    • Hank Wag säger upp

      Tror du verkligen att all den mark som det har odlats ris på i århundraden nu plötsligt också lämpar sig för att odla grönsaker? Det är ganska kortsiktigt. Överallt i världen har typen av jord mycket att göra med de produkter som (med framgång) kan odlas på den.

      • jvs säger upp

        Ja, jag tycker verkligen att jord lämpar sig för mycket mer än bara ris, utbyte av
        grödan är till och med bra för jorden! Problemet är att bönderna inte har kunskapen att odla något annat och det är därför de inte startar det. Detta förändras sakta, i år var priset på Casave väldigt lågt så inte en bra incitament heller.
        I Issan är det ofta antingen för torrt eller för blött.
        Många bönder lånar pengar av samma personer som de säljer riset till och köper ofta riset
        gödningsmedel och kemikalier från dem.
        Det är inte lätt att vara lantbrukare, men de flesta lantbrukare har mycket fritid mellan de olika skördarna, vissa har bara 1 skörd per år.

  5. Peter säger upp

    5 bad/kilo?!! Undrar vem som kommer att bli rik då, köpare? regering? alla utom bonden?
    Det gör jag inte, för jag betalar 1,79 här för ett kilo thailändskt ris, men det är gott.
    Jag hoppas för den thailändska bonden att de kan odla Kratom igen, det ger i alla fall bättre avkastning.

  6. Jos säger upp

    Det är sant att en stor avkastning förväntas för 2016-2017, men det finns också en annan anledning till att thailändska bönder får ett lågt pris.
    Internationellt är det mindre efterfrågan på thailändskt ris på grund av den måttliga (dåliga) kvaliteten och för många kemikalier används av risodlarna.

    • Ger säger upp

      Anledningen till det låga priset är att produktionen av ris ökar världen över, och dessutom räknar man med 1,5 % mindre inköp av ris, folk äter mindre.
      Men eftersom skördesäsongen nu närmar sig så slängs dessa rapporter ut i världen av handlarna tror jag, för att förhandla fram ett lägre inköpspris. Om det visar sig annorlunda kommer handlarna att tjäna bra på det.

  7. theos säger upp

    Överallt och vart jag än tittar är gemene man/arbetare skruvad som vanligt. De rikas girighet och girighet för att bli ännu rikare.

  8. Hank Wag säger upp

    Regeringen har nu utlovat kompensation, åtminstone för Hom Mali-riset (kallat jasminris i Nederländerna). Jordbrukarna får nu ungefär 10 till 11 baht per kilo. Ungefär 35 miljarder baht har avsatts för den totala kompensationen, och mirakulöst nog: det är precis det belopp som ex-premiärministern Yinglucks militärregering kräver (TIT)!!

    • Ger säger upp

      ex-premiärministern hade bara 2011 miljoner baht enligt ett officiellt uttalande i september 541. Så det finns inte så mycket mer att hämta.

  9. Markera säger upp

    Ja Henk, det är de kryddiga detaljerna. De är flitigt täckta i media som bara ännu en skandal och korruption den eller andra. Alla kortsiktiga, dagens frågor.

    Drygt 50 % av Thailands befolkning är beroende av jordbruk för sin försörjning och jordbruket står för knappt mer än 10 % av BNP. Så 50% får nöja sig med 10%.
    Det är en verklig tidsinställd bomb under ett samhälle.

    Tidigare har en liknande, men mycket mindre uttalad, obalans observerats i Europa. Nico Mansholt och co. utarbetade alla möjliga åtgärder för detta på europeisk nivå och i de olika medlemsländerna i dåvarande EEC och EG upprättades en sann omställningspolitik med gigantiska hävstångsstödjande åtgärder. Allt med skattepengar. Dessa åtgärder var inte alla lika framgångsrika och media ”viskade” då också om mjölksjöar, smörberg och andra vinsjöar. Att locka till sig stora bilmonteringsfabriker som gav en inkomst för tiotusentals (främst lågutbildade) med stereotypt löpande bandsarbete var å ena sidan en framgångsrik politik, å andra sidan hårt kritiserad. Men det var politik som till stor del drevs av kollektivt samhällsintresse och i efterhand kan man säga att det fungerade.

    Jag ser inte så mycket i Thailand (Asien). Policyn där liknar en sammanblandning av personliga intressen, för övrigt av ett begränsat antal familjer som verkar i ett fåtal konkurrerande nätverk.

    Jag kanske inte ser det rätt, eftersom jag inte har någon "vy" till ett av de där superrika familjernas nätverk. Min thailändska fru är av ganska ödmjukt ursprung, och social skiktning är mycket stark i Thailand.

    Men jag ser att fler och fler fattiga familjer hamnar i allvarliga problem. De gillar inte att visa det, rädda ansiktet. Men för den nya skotern, den där mobiltelefonen och den där blanka bilen har de pantsatt alla sina tillhörigheter... till banken i bästa fall... och alltmer till lånehajarna.

    Det har ofta skrivits här, för outbildade och lågutbildade ser det allt värre ut. Det är utan tvekan sant, men utbildning kostar pengar, mycket pengar, i Thailand. Om denna (relativt) förmögna farrang inte betalar kostnaderna för barnbarnens universitetsstudier går de inte längre på universitetet. Sedan imorgon kommer de att vara med armén av thailändare som kallas frilansare i Nederländerna, utan eller med väldigt lite uppdrag. Sedan kan de också plocka jackfrukter i skogen, eller vilda auberginer vid vägkanterna, eller plocka upp fallen mango, eller snara råttor mellan risfälten, eller …

    Men det är överlevnad och ändå inte livet ... medan en grupp lyckliga få vältra sig i överflöd och gillar att visa upp sig med det.

    Det är en riktig tidsbomb. Men jaja, här kommer minröjarna med den femtiofte bortskämningsåtgärden med vilken den stackars slängen kan betala sin handpenning. Och ja, trycket är av igen, ett tag...

    Och ja, denna farrang stödjer också indirekt denna perversa politik genom att regelbundet spela minröjare för familjen genom att lindra de högsta behoven med bad.

    Undrar nu vem som gör det bäst, El Generalismo och hans vänner eller jag?
    Och vad gör det med min karma och för mitt nästa liv. Så gör jag ett bra jobb? 🙂
    Eller omintetgör min inbillning alla dessa välsignelser just nu? 🙁


Lämna en kommentar

Thailandblog.nl använder cookies

Vår webbplats fungerar bäst tack vare cookies. På så sätt kan vi komma ihåg dina inställningar, ge dig ett personligt erbjudande och du hjälper oss att förbättra kvaliteten på webbplatsen. Läs mer

Ja, jag vill ha en bra hemsida