Integration omarbetad: Lånesystemet avskaffats
Integrationspolitiken genomgår en drastisk översyn. Syftet är att nyanlända ska börja jobba direkt och lära sig språket under tiden. Kommunerna kommer att upprätta en individuell integrationsplan för alla som integrerar. Även lånesystemet med vilket nyanlända fortfarande köper sin integrationskurs avskaffas. Det skriver minister Koolmees i dag i ett brev till representanthuset om sina planer på ett nytt integrationssystem.
I ministerns planer kommer arbetssättet för integrationskurser att vara ett annat från nu. Kommunerna kommer att köpa lektionerna. För detta använder de pengarna som för närvarande fortfarande betalas ut som ett lån till de människor som integrerar sig. Som en del av sin personliga integrations- och delaktighetsplan (PIP) får nyanlända sedan ett erbjudande från kommunen om ett integrationsprogram. På så sätt förhindras övergrepp och bedrägerier hos leverantörer så mycket som möjligt. Det är fortfarande nyanländas ansvar att uppfylla medborgerlig integrationsskyldighet inom tre år och därmed göra provet.
Koolmees vill att statusinnehavare ska komma igång med sin integration från första stund. Kommuner kommer att aktivera och vägleda dem i detta. Det innebär att kommunerna under den första perioden betalar för bland annat hyra och kostnader för försäkringar från socialbidrag för förmånstagare. Varaktigheten av detta stöd skiljer sig från individ till individ och registreras i PIP. Till skillnad från denna extra vägledning ställs integrerande som inte gör tillräckliga insatser inför sanktioner, som böter, oftare och snabbare än i nuvarande system.
I det nya integrationssystemet ställs högre språkkrav på personer som integrerar. För närvarande är den obligatoriska nivån A2. Det blir B1 eftersom det ökar chansen till ett jobb. Alla nykomlingar kommer inte att kunna nå denna nivå. En inlärningsnivå och inlärningsväg fastställs därför i PIP. Allt syftar också till att hjälpa nyanlända med lägre språknivå att bli självförsörjande så snabbt som möjligt. Arbete är nyckelordet här.
Avsikten är att det nya integrationssystemet ska starta 2020. Ministern har under de senaste månaderna utvecklat sina planer för det nya integrationssystemet i nära samarbete med alla berörda parter. Till exempel hölls samtal med cirka 100 experter från kommuner, Refugee Work Netherlands, vetenskapsmän, arbetsgivare och andra ministerier.
Utvärderingar och studier har visat att det nuvarande integrationssystemet är för komplicerat och ineffektivt. Koolmees vill ha mycket uppmärksamhet för övervakning och utvärdering i det nya systemet. På så sätt kan justeringar göras snabbt vid behov.
Zie ook:
https://nos.nl/artikel/2239449-nieuwkomers-krijgen-persoonlijk-inburgeringsplan-taalniveau-omhoog.html
Ökningen till B1-nivå -inom 3 år efter ankomst- är något, jag har intrycket att det här är en bro för långt för många... Att prata holländska som majoriteten av holländare kan är ett bra mål, men A2 inom 3 år är en stor bedrift för många invandrare. Det skulle inte förvåna mig att stora grupper i praktiken hamnar på A2 igen. Det är trevligt att en kommun inte nu förväntar sig att sätta integratören i en standardklass med A2-elever och en förklaring av hur en bankomat fungerar och vi omskärer inte tjejer här... Som om majoriteten av invandrarna drogs under en rock eller från efterblivna människor, bakom en klaffbräda och de har inga ambitioner som bra B1-behärskning av språket och ett trevligt jobb. Vi får se…
Brevet från regeringen:
”Under de senaste decennierna har olika visioner om integration och främjande insikter om hur nykomlingar bäst och snabbast kan bli en fullvärdig del av det holländska samhället lett till ett stort antal policyförändringar. Trots alla dessa förändringar har man ännu inte hittat något system där integratörer når det önskade slutmålet adekvat, snabbt och i stort antal. (...) Även efter justeringar av systemet är det fortfarande en utmaning att uppnå önskat slutresultat. Under de kommande åren kommer komponenterna med mindre praktisk erfarenhet att övervakas och justeras vid behov, för att successivt stärka systemet.
(...)
För att uppnå detta fokuserar jag på ett antal linjer som är innovativa jämfört med tidigare system:
– Ett holländskt diplom, utan onödig tidsförlust, är det bästa utgångsläget för arbetsmarknaden. Unga invandrare vägleds därför så snabbt som möjligt till en holländsk yrkesutbildning.
– Intensifiering av lärvägarna. För att majoriteten av de som integrerar ska nå språknivå B1 inom några år fungerar det bäst om språkinlärningen kombineras med (volontär)arbete.
– Inga fler undantag baserade på påvisbar ansträngning. Alla lär sig att klara sig i samhället.
(...)
Förbättringarna riktar sig till alla personer som omfattas av integrationskravet: man eller kvinna, som har asyltillstånd eller annan typ av uppehållstillstånd.
(...)
En av huvudpunkterna i koalitionsavtalet är höjningen av den erforderliga språknivån för integrationsprovet från A2 till B1. B1 blir därmed standardspråksnivån. Det är den språknivå som krävs för att ha bästa möjliga utgångsläge på arbetsmarknaden. Det är dock en realitet att inte alla har förmågan att nå denna språknivå. (..) För detta ändamål övervägs för närvarande tre olika inlärningsvägar.
Tre inlärningsvägar
Rutt B1 (väg 1):
Standarden är att de som omfattas av integrationskravet följer den väg som leder till B1-provet. Endast genom ett objektivt test kan det fastställas att de som integrerar som inte klarar denna nivå får göra tentor på en lägre nivå. (…)
Utbildningsväg (väg 2)
Invandrarnas utbildningspotential måste utnyttjas bättre eftersom det behövs för ett hållbart perspektiv på arbetsmarknaden. Ungefär 30 % av de som behöver integration är under 30 år och har ett mycket aktivt liv framför sig. (..)
Z-rutt (oberoende med språk) (väg 3)
För majoriteten av personer som nu får dispens är A2-provet också utom räckhåll. Till exempel personer med begränsad förmåga att lära eller personer som är analfabeter på sitt eget språk. (…)
V. Examinationssystemet
”I och med införandet av lagen om civil integration 2013 har examenssystemet förändrats. Från och med detta ögonblick granskades språkkomponenterna separat och 2015 tillkom examensdelen ONA. För ONAs del finns det ett mervärde i att förbereda den som integrerar för arbetsmarknaden, men - som utvärderingen av lagen visar - är det sätt på vilket ONA i dag prövas ineffektivt. ONA i sin nuvarande form är mycket teoretiskt och kräver en viss grad av språkkunskaper som många integratörer ännu inte har i början (...)
Det aktuella integrationsprovet består av sju delar:
1) talförmåga, 2) hörförmåga, 3) skrivförmåga,
4) läsförmåga, 5) Kunskap om det holländska samhället (KNM),
6) Orientering om den nederländska arbetsmarknaden (ONA) och
7) Deltagandeförklaringen.
Medverkandeklarationen har redan decentraliserats under kommunernas ansvar. För ONA gäller att (som redan meddelats) även denna kommer att ges en decentraliserad, praktikinriktad tolkning, vilket optimalt bidrar till att integratören kommer i arbete.
(…) ”
Källa: https://www.tweedekamer.nl/kamerstukken/brieven_regering/detail?id=2018Z12976&did=2018D37329
Håller helt med dig Rob. För många nykomlingar är nivå A2 inte lätt, än mindre B1. Önskan är tankens fader, och i det här fallet fungerar inte önskan att utöka språkkunskaperna i praktiken. Som Rori noterar är många holländare redan oförmögna att nå B1-nivån och jag kan också tänka mig att detta kommer att ge Janbeute en sprickande huvudvärk så att säga. Det har jag också fått tidigare, även från tjänstemän som var tvungna att genomföra integrationslagen men som tydligen kom från en annan planet. Minister Koolmees, ministern som kommer att presentera den nya integrationsplanen, var nyligen med Jinek. Han och de andra deltagarna fick ett antal frågor från det pågående integrationsprovet, som var för bisarra för ord och som det inte gick att ge rätt svar på. Frågor och filmer som, om du frågar mig, uppfanns av galningar. Harry Romijn har en poäng, Nederländerna är desperata efter proffs, men tusentals och åter tusentals nykomlingar tvingas gå mycket dyra kurser. Kurser med massor av orimligt läromedel, som ingen vill ha och som inte bidrar med något till faktaunderlaget som integrationen är avsedd för. Det är storaffärer som innebär mycket pengar.
Att läsa igenom allt detta ger mig en sprickande huvudvärk.
Hur lyckades dessa vietnamesiska båtfolk från början av XNUMX-talet tyst integreras i det holländska samhället?
Jag kan fortfarande minnas från den tiden, jag bodde i Steenwijk och i närheten låg ett mottagningscenter i en gammal träningsskola nära byn Gelderingen i Steenwijkerwold.
Många gick snart till Zwolle på lastbilsfabriken Scania och kommer förmodligen inte ha haft något holländskt yrkesdiplom.
Men som vanligt måste den holländska regeringen och dess associerade tjänstemän komma på något nytt, som förmodligen inte kommer att bli någonting.
För som jag skrev tidigare så lär man sig inte integration av en kurs, utan det kommer från hjärtat.
Jan Beute.
Jag känner holländare från vissa provinser i Nederländerna som inte ens kan klara B2.
Så det här är ytterligare en extra broms för utlänningar, såvida du inte kommer in via Medelhavsvägen, Turkiet eller Läkare Utan Gränser.
Jag förstår inte så mycket av denna "integrering".
Varför ska någon som är utmärkt på att svetsa till exempel först lära sig Klomperian, var man kan söka socialbidrag, på samhällets bekostnad, medan samma land snyftar efter den här typen av yrkesarbetare. Detsamma gäller bilmekaniker, byggnadsarbetare, elektriker etc. På "mitt" garage förstod en syrier allt inom en timme, inklusive den elektroniska justeringsutrustningen, och kunde lära sina holländska kollegor något! En syrisk medicinsk specialist, som vi hade skulle efter en olycka ha kysst deras händer där om han skulle operera oss, men i NL får han ännu inte sätta plåster, eftersom han inte ens har ett holländskt första hjälpen-diplom.
Hur många utlänningar har utmärkta jobb i Thailand utan att förstå mer än 50 ord thailändska?
https://www.medischcontact.nl/nieuws/laatste-nieuws/artikel/syrische-arts-zoekt-ervaringsplaats.htm
https://www.medischcontact.nl/nieuws/laatste-nieuws/artikel/syrische-artsen-willen-snel-weer-aan-het-werk.htm
https://www.ad.nl/binnenland/deze-syrische-vluchtelingen-zijn-helemaal-ingeburgerd~a2bfa28a/
Håller fullständigt med. Det finns expats som avskyr byråkratin i Thailand, men även Nederländerna kan göra något åt det. Ibland på andra punkter, ibland på samma punkter som arbetstillstånd.
Har en maltesisk vän som bor på Malta och människor är inte svåra där. Konsekvens: många utlänningar (som skulle bli förbjudna i Nederländerna eller ses som ekonomiska flyktingar om det inte redan är värre) jobbar sig mot en ny framtid på Malta utan att en kurs talar om för dem vad de ska ta med till värdinnan på en födelsedagsfest. Absolut inte en prioritet.
För en tid sedan gjorde jag själv integrationstestet (online) och klarade med råge.
Så min thailändska fru är inte berättigad till detta när hon kommer till Holland
om jag förstår eller läser det rätt.