Tiggarens dilemma
Det är omöjligt att föreställa sig gatorna i Bangkok, Phuket eller Pattaya utan tiggare. Gamla tandlösa mormor, mammor med bebisar, män med eller utan lemmar, blinda karaokesångare, funktionshindrade och luffare ibland åtföljda av skabbiga hundar.
Med en plastmugg i handen tittar de vemodigt på dig och kastar några klagande ord åt dig, på ett språk vi inte förstår.
Varje gång jag konfronteras med en tiggare skapar detta ett svårt dilemma för mig. Vad ska man ge eller gå igenom?
Jobbar för din geld
In Thailand alla måste jobba för sina pengar. Det finns inte många andra alternativ. Inget arbete är inga pengar. Du kan leta länge efter en disk hos socialtjänsten eftersom du inte hittar någon.
Den som anser att en thailändsk kvinna, som arbetar som servitris på en restaurang, får cirka 5.000 107 baht i lön per månad (1 euro) kommer att höja på ögonbrynen. Det blir riktigt ynkligt när man hör att de är gratis max 2 eller 0,46 dagar per månad. En liten uträkning visar att servitrisen i fråga tjänar cirka XNUMX eurocent per timme. En timmes hårt arbete för mindre än en halv euro!
Fortsätt le och klaga inte
Under min vistelse i Pattaya gick jag ofta till Beergarden, precis i början av Walking Street, för att äta frukost. Som vanligt tog jag ett snack med servitrisen som alltid är vänlig. Hon berättade för mig efter ytterligare förhör att hon var väldigt trött. Hon började jobba varje morgon klockan 10.00 och blev avlöst av kvällsskiftet klockan 18.00. Sen hem för att ändå göra hushållet och det kontinuerligt sju dagar i veckan. Endast en ledig dag per månad. Så det blev ingen andning.
Mamma med barn, tigger vid sidan av vägen
På min morgonrutt hotell till Beergarden stötte jag regelbundet på en tiggarkvinna med en baby (se översta bilden). Ofta på samma plats i skuggan lutad mot en parkerad bil och bebisen i mitt knä. En scen som väcker medlidande i nästan varje farang. Vanligtvis har man några lösa mynt i fickan och siktar snabbt in koppen.
Bättre tigga än jobba?
Tiggeri i ThailandJag märkte att jag snabbt gav 20 baht eller mer till en tiggare, ibland till och med 100 baht i brist på mindre valörer. Och att ta tag i plånboken först och sedan inte ge någonting känns också lite obehagligt.
Det är inte otänkbart att den genomsnittliga tiggaren får en donation 4 till 5 gånger i timmen. Tiggarna sitter naturligtvis på en plats där tillräckligt mycket farang passerar.
Anta att en farang ger i snitt 10 baht (vilket är i underkant) och hon är där i åtta timmar, får hon 400 baht per dag. (5x 10 baht x 8 timmar). Efter en månad har hon bett om 12.000 XNUMX baht. Det är mer än dubbla månadslönen för servitrisen i Beergarden! Inte illa för att hålla upp en plastmugg.
Bevittna ett obehagligt skådespel
En dag bevittnade jag ett speciellt men också irriterande skådespel. Tiggarkvinnan i fråga blev misshandlad och hotad av en ovårdad man, troligen hennes pojkvän eller fru. Det var tydligt att den här magra mannen var påverkad av droger och/eller alkohol. Med tanke på hans utseende och kroppslighet var det inte första gången heller.
Eftersom thailändska sällan, om aldrig, höjer sina röster offentligt och absolut inte skriker på gatan, slog det mig snabbt att de var burmeser snarare än thailändare. Förfrågan gav mig Information Observera att det i sådana här situationer ofta handlar om organiserade gäng från Burma som har gjort tiggeri till sitt yrke. Bebisen i fråga är ofta lånad eftersom detta garanterar en hel del extra inkomster.
Organiserade burmesiska tiggergäng
Hon hade förmodligen inte bett tillräckligt för att betala för sin mans "dyra" hobby, nämligen alkohol och droger. Både hon och bebisen började gråta hjärtskärande och för ett ögonblick såg det ut som om han skulle ge henne några bra smällar. Jag hade redan min mobiltelefon med polisnumret redo. Som tur var blev det bara mycket skrik.
Det stod i alla fall klart att den kvinnliga tiggarkvinnan var offer för situationen. Hon måste lämna in pengarna hon tigger till sin beroende man. Så jag sponsrar indirekt hennes smutsiga lapzwans, som är för lat för att arbeta själv. Han tvingar sin fru att tigga och samlar hon in för lite får hon ytterligare en portion stryk på köpet.
Nästa dag när jag gick förbi igen stod jag inför ett svårt val. Om jag inte ger något kommer hon att bli träffad, om jag ger något så köper hennes fästman drinkar och droger av mina välmenande pengar.
Kort sagt, tiggarens dilemma.
Bra sagt, jag kämpar alltid med det här också! Även i Kambodja med alla tiggande barn eller barn som säljer kort/armband. Eller användningen av djur, till exempel elefanter & apor som används för att tigga genom att sälja mat till turister eller som du kan ta en bild med. Vissa scener är verkligen hjärtskärande!
Min personliga slutsats är att inte ge någonting. Väldigt irriterande för de på kort sikt, men om alla slutar ge strukturellt så kommer det att visa sig att tiggeriet inte ger någonting och tiggarna (och gängen) får hitta på något annat. Kanske bara skaffa ett jobb. Om situationen är rätt försöker jag ha en konversation, göra ett skämt eller sjunga en sång med barn, kort sagt lite personlig uppmärksamhet och om jag har lite frukt eller något med mig delar jag något.
Ändå förblir det ett dilemma
Istället för pengar bör du ge dem en bit att äta, enligt mig. (De är faktiskt nästan alltid organiserade gäng)
Det mesta tiggeriet organiseras i Bangkok. Hur många gånger har jag nästan snubblat över den där benlösa killen som brukar ligga halvdöd mitt på trottoaren på Sukhumvit nära soi 7. Jag stötte nyligen på det i Silom, ett annat område dit många rika farang-turister kommer. Fortfarande fantastiskt att flytta ett sådant slut utan ben, och en briljant bit av geo-targeting.
Nästan alla tiggare på Sukhumvit (mellan Asok och Nana) sköts av en äldre thailändsk kvinna som går runt med sina hundar, jag har sett henne regelbundet samla in bytet. Tiggarna släpps av och hämtas igen och arbetar ofta i skift. Barn används även av gäng, även för att sälja rosor mm.
Det är verkligen ett dilemma. Detta "jobb" är det enda sättet för dessa människor att tjäna lite pengar, men att ge pengar håller det igång och motiverar bara. Speciellt när det kommer till barn vill jag ibland köpa något till dem, som skor eller mat, istället för att ge pengar. Med saker som skor/kläder måste man också se upp lite, eftersom de kan få problem med 'cheferna'. Jag ger också pengar, men jag är väl medveten om att jag med detta förevigar situationen.
Jag lärde mig snabbt att inte ge pengar efter min första tid i Thailand.
Var du än är i 1 restaurang, bar, marknad, gata och så vidare.
Det är överallt där turister kommer
När jag bestämde mig för att ge den där pojken med rosorna 1 drink så läste jag rädslan i hans ögon, han tog in sin syster för att snabbt dricka ihop den under bordet Utanför gav pappa dem 1 slag som belöning.
På 1 marknad låg någon utan ben på golvet bredvid mig med 1 tom skål, på en tid av 15 minuter hade han mer än 100 Thb.
En gång var en tjej så oförskämd att när hon kom in gav hon mig ett ordentligt pet i ryggen.
Gör sedan inget tillbaka utan lämna in klagomålet till barägaren annars kan du få en hel del problem.
På stränderna är det ofta flera kvinnor som går förbi med samma barn på armen.
Jag blev botad för länge sedan och tyckte att de patetiska tiggarna också var patetiska.
För ungefär 9 år sedan (jag bodde inte i Thailand än) promenerade jag med Som nära vårt hotell (nya världen). På den tiden åkte Som ofta till Nederländerna, vilket var ganska lätt på den tiden.
I ett gathörn satt/låg en man med ett fruktansvärt missbildat ben, också blodig. Så något givet.
Vi gick vidare och plötsligt drog Som min uppmärksamhet till mannen.
Han tog sitt blodiga ben under armen, gick över gatan, satte sig i en parkerad bil och körde iväg.
Fast jag skrattade mycket.
Gerrit
Glöm inte att burmeserna är illegalt i Thailand. Av den anledningen kommer de inte att få jobb. Svart arbete – inom byggbranschen – kan vara ett alternativ, men det är inte för alla. Så om du kan avvara det – jag brukar ge 5 baht – så är det bara att göra det.
i Thailand finns det många burmeser som arbetar här illegalt. Både inom byggnation och inom restauranger, små hotell och privatpersoner.
En thailändare får 120 baht om dagen, mot en burmesisk 80 baht. Jag besöker regelbundet en BBQ-restaurang och där arbetar bara burmeser. Åt även middag där igår, bara alla burmeser hade försvunnit, du kanske gissade rätt, arresterades av polisen och sattes tillbaka över gränsen efter en natt med gnäll och betala 5000 baht. Det finns också fler och fler tiggare på den lokala marknaden, som sagt, drar in mer än att arbeta, och alla inkomster omvandlas till alkohol och cigaretter. Även unga friska människor kommer till falangen för att be om pengar. Så min slutsats är att INTE ge något, eftersom fler och fler människor gömmer sig i trasor och försöker stjäla dina pengar. Inte ens 5 baht.
Upp till dig amigo. Jag gör. Jag har inga som helst problem med det. Jag kommer inte att ge en 20-baht-sedel och absolut inte en 100-baht-sedel. Alla borde veta själva.
Jag satt en gång på en bänk nära en välkänd hamburgerkedja. Mindre än 50 meter bort stod en kvinna med ett barn i armen. Hon satt där och tiggde.
Jag har sett flera thailändare ge pengar till den här kvinnan. Och om någon skulle ha kunskap om tiggeribranschen så måste det vara thailändaren. Ta ifrån mig att thailändaren inte skulle ge pengar till en sådan kvinna.
Det blir därför inte så illa med den organiserade tiggeriindustrin i Thailand. Och senare på dagen eller kvällen, om du erbjuder en damdrink värd 100 baht till en babe i en bar, tänk på hur många möjligheter du missade genom att inte lägga ett 5 baht-mynt i hennes kopp.
Jag gav några till en gammal kvinna i Hua Hin som var i riktigt dålig form. Det är inget fel med att visa din Jai Dee då och då.
Redan innan jag någonsin åkte till Thailand åkte jag till Paris. Det satt en dövstum man på golvet med en skylt framför sig och texten att han var dövstum och tiggde. Jag precis som (döv)stum gav den mannen pengar. Några timmar senare stötte jag på honom på en krog någonstans där han pratade och drack mot påtryckningar.
Några år senare i St. Petersburg såg jag människor som tiggde vid sidan av med barn. I kylan och bara liggande på gatan utan tjocka kläder. Så ge pengar igen... De människorna plockades precis upp av en fet Rolls Royce i slutet av dagen.
Resultatet är att jag i Thailand går precis förbi de människor som tigger. Är det den önskade effekten?
Tiggeri är inte heller ovanligt i Europa. Bara på ett annat sätt. Precis när du äter ringer klockan, och du blir trakasserad av alla möjliga olika pipos. På holländsk tv brukar det vara en framgångsformel osv.
Roon vi pratar om Thailand här.
I Europa vet vi det, svara inte för att svara och gå och titta på TV med mammaloe.
Att ge ingenting är en organiserad bransch.
Har sett många gånger att de släpptes av med skåpbilar på andra vägen.
Det som också är, eller var, särskilt irriterande, eftersom man lyckligtvis inte ser detta så mycket längre, var barnen som sålde tuggummi, främst på Walking Street.
Och den här herren kan hantera varje turist, tror jag, det är killen i en handikappad bil på Walking Street som säljer blommor.
Hela blomsteraffären tillhör den där killen, jag såg honom en gång gå ur sin bil, en som är tillverkad i Tyskland, plus en stor buss full med blommor, så att en äldre thailändsk kvinna direkt kan börja igen när hon precis har gjort klart allt. .såld till en turist som är nöjd med sin thailändska erövring?????? gjord med ett gäng rosor.
Det finns tillräckligt många pålitliga "välgörenhetsorganisationer" i Thailand för att göra donationer regelbundet eller inte, vilket också hjälper dig att bli av med din skuld!