Ett hus i Thailand (del 1)

Med tiden har många hus passerat Thailandblogg och mer och mer kom känslan över mig att visa vårt hus, bara ett hus inget speciellt.

Historien är att vi, Phon och Kees, migrerade till Thailand för 5 år sedan och att vi långt före avresan redan tänkte på var vi skulle vilja bo och vilket utbud av hus det fanns.

Åsikterna var delade om platsen, jag ville ha Cha-am-området och min make nära platsen där hon hade vuxit upp och arbetat, Rai Khing. Efter att ha vägt en massa plus och minus har vi kommit fram till beslutet att bo nära hennes gamla miljö. Men det är lättare sagt än gjort.

Ett år innan vår emigration till Thailand fick vi höra att en rad nya hus skulle byggas i Rai Khing och att det skulle vara något för oss. Jo, under semestern vi hade i Thailand tittade vi på bostäderna som var i olika skeden av byggnation och nedmontering. Vi bestämde oss då för att köpa ett hörnhus där vi lät göra lite justeringar så att det verkade bättre för oss rent planmässigt. Allt ordnat och hemma i Nederländerna där vi regelbundet fick bilder och information om byggets framsteg.

Det såg ganska fint ut från utsidan men bilderna på insidan gjorde mig mindre glad. Det fanns enorma grusbon överallt i de gjutna betongbalkarnas bärande konstruktion och på många ställen kunde man helt enkelt se armeringsstålet. Vi hade ingenjörer tillkallade och bedömde konstruktionen och de indikerade att om vi köpte den skulle vi ha glädje av den i cirka 10 år på grund av den dåliga konstruktionen. Detta har rapporterats till entreprenören som inte hade något emot det och skulle täta hålen. Det roliga var över för oss och vi ville vända köpet, vilket inte skulle bli lätt, även i samband med de förändringar vi gjort. Som tur var fanns det en hel del "tyngd" från vår sida för att övertyga entreprenören och det fanns en väntelista med kandidater till dessa hus och den käre herren ville köpa "vårt" hus med anpassningarna. Puh. Snyggt arrangerat.

Ett annat tips vi fick var i slutet av året vi kom att bo i Thailand. En vacker bana med tomter i olika storlekar och därför även med olika priser. Allt på stora skyltar angivet på varje tomt. Vi valde ut tre tomter och lämnade dem vidare till försäljningskontoret, tyvärr redan sålda! Okej, ange vilka tomter som fortfarande är tillgängliga så att vi kan söka mer specifikt. Nej, det var inte möjligt och kolla bara på internet. Strax före årsskiftet valdes ett antal tomter ut med hjälp av den äntligen hittade hemsidan och registrerades på försäljningskontoret på nyåret. Vad vår förvåning, ja tomterna var gratis, men de hade blivit 10% dyrare eftersom säljkampanjen pågick till 31 december! Räkna ut det.

Och nu då? Jag har besökt olika hemsidor hos mäklare, men utbudet av husen fanns främst på de välkända och lite större orterna så fort man kommer längre från de platserna blir det allt svårare att hitta det som passar bäst på hemsidorna. Så vad var nästa åtgärd: få information från kommunhuset, från bekanta, vänner och så vidare.

Vi hamnade på husauktioner av riktigt fina hus som hade återkrävts av banken, men det gick inte eftersom en bankanställd satt i publiken och bjöd över varje bud från oss. Ja det är okej, hejdå. Hittade något för ett rimligt pris genom en fastighetsmäklare och först gick vi och tittade på plats. Det var ganska nära på en moo-bana med vad som ser ut som mest thailändare. Huset i fråga var egentligen bara ett betongskelett, precis som huset bredvid. De hade blivit uppätna helt tomma av termiterna och allt de inte gillade var illa eftersatt och trasigt och trädgården kunde på nolltid föras över till Amazonas.

Vi lade ytterligare ett erbjudande om att köpa de 2 husen med mark för priset av 1 (de var hos samma fastighetsmäklare) och att grundligt renovera stället. Jag anser mig inte riktigt som klumpig. Puh. Men nej, mäklaren ville bara ha mycket pengar.

Vi tittade också på ett hus i en annan moo med en pool. Huset hade också stått tomt ett tag och utomhusenheterna till luftkonditioneringen hade försvunnit och poolens pump- och filtersystem var också borta. Vi ringde fastighetsmäklaren för att se insidan av huset, men mäklaren ville inte komma och öppna fastigheten. Synd att det är över. Senare fick jag höra av min skattetjänsteman att en kollega till henne hade köpt det huset men var tvungen att spendera mycket pengar för ny el, vattenförsörjning och avlopp och naturligtvis byte av luftkonditioneringen. Och att måla en byggnad är nästan alltid en nödvändighet.

Med tiden kommer en lösning att hittas.

Köp mark och bygg ett hus och inte ett befintligt hus. Ja, en bekant kände till en bit av en halv rai på ett lugnt läge i byn Rai Khing, Song Kanong vid Thai Cin-floden. Fin pjäs men ännu inte förberedd för att bygga ett hus. Vi har frågat om höjning av marken och vad priset skulle bli. Kostnaden för att höja tomten och själva tomten kom till 2,3 miljoner baht. Och sedan vänta minst ett år innan bygget kan starta. Phon, min fru, älskade det men jag gjorde det inte. Händdes inte, missat tillfälle enligt Phon. Men några dagar senare blev vi hänvisade till ett hus inte långt därifrån och vad som skulle vara till salu eftersom mannen hade gått i pension och barnen hade flyttat ut och de ville återvända till sitt hemområde Rayong. Okej vi ska titta och jag är inte så exalterad längre för jag var lite trött på allt det där gulandet. Men det var snart över när jag såg huset.

Ett hus på 10 år på en liten höjd (terp) det hade 1 plan och bolagret byggdes 1 meter över marken, men allt murades upp så att det blev ett fint utrymme under huset med ett antal tillträdesluckor . Markytan något mer än en halv rai och helt murad. Tittade på huset, och det fanns konstruktionsritningar och det såg ut som att en hel del pålar hade slagits ner i marken och dessutom av rejäl längd, väggarna var nästan fria från sprickor och huset fick tillräckligt med plats, mer om det senare. Fönstren var av lamelltyp med mörkbrunt glas. Även golvet var nästan svart. Mmmm lite nostalgisk men ok. Första intrycket var bra vardagsrum, kök, 3 sovrum, Buddha rum, en rymlig central hall och 3 toalett/duschrum, 1 toalett/duschrum byggdes utanför. Bakom huset kaklade betonggolv och allt var prydligt täckt.

Skön.

Situationen i och runt huset var, låt oss uttrycka det så, thailändsk. Men om du kunde se igenom det hade det den bästa potentialen. Priset gick igenom och Phon som en riktig thailändare gick för att pruta och priset slutade på 2,7 miljoner baht. De officiella ärendena sköts snabbt på landkontoret. Vi var också tvungna att upprätta den vägrätt som redan fanns för de gamla boende, men det borde också gälla oss vid husköp eftersom vi måste använda 2 stycken privat väg. Bara som en indikation: bredvid vårt hus är en bit mark på 1 rai till salu för 3 miljoner Baht och sedan måste allt göras, som att fylla i och höja diken.

Containern med det kompletta bohaget var på väg till Thailand och skulle snart levereras till hamnen varifrån transport skulle ske till Song Kanong. Vi fruktade för tullklarering osv, men det gick smidigt. Vårt inköpta hus ligger ca 100 meter från huvudvägen och de 100 meterna är en grusväg och ganska smal för en lastbil med litet manöverutrymme. Lösningen kom naturligt. Lastbil med en 40 fots container kom och parkerade på huvudvägen och en pickup med ett 10-tal hårdare arbetare i följde med lastbilen. De lastade av containern och tog hem allt och allt var klart på några timmar. Några bahtjes vänster och höger och några flaskor Hong Tong och läsk för hemresan och alla var mer än nöjda. De gamla invånarna hade under tiden också lämnat och lämnat en del av sin gamla bostadsinventarie bakom sig.

Vi har rättvist fördelat våra lådor och möbler i byggnaden och gjort överenskommelser med en målare om att måla om tomten in- och utvändigt. Jo det löste sig, 2 och ibland 3 män/kvinnor har varit upptagna i några veckor eftersom det var mycket jobb och de gjorde det bra. Färgerna för insidan och utsidan och ytterväggar var en diskussion. Familjen tyckte att det skulle gå grönt oj varningsklockor. För att min fru föddes på en grön dag. Jaja. I samråd med målarna och för inomhus alla möjliga olika gröna (som) nyanser, vilket faktiskt var ganska snyggt. Nej, inte äppelgrönt hahaha. Eftersom Phon lyssnade på sin mamma (grön) ville jag bestämma mig för utsidan och bruna och beiga nyanser blev jättefina.

Upplöst

Under tiden hade huset fått en ordentlig skurning och allt var fint och fräscht igen. Utanför har vi samlat ihop allt som fanns kvar av förra ägaren och kunde göra upp en stor eld av det. Och det var redan så varmt. Och då ja vad då. Vad gör vi med trädgården. Vad gör vi med de mörkbruna fönstren och träbågarna. Gallret för fönster och dörrar. Det svarta klinkergolvet. Okej nog, jag är pensionär och har gott om tid och fortfarande tillräckligt med energi.

Huset var möblerat med alla möbler och utrustning som vi hade med oss ​​från Nederländerna. Så energiskt i värmen började på trädgården, grus och hängande stigar. Stigarna lade om grus och sand in. Att göra bårder och plantera växter och buskar. Gräs, åh kära jag försökte det 2 gånger och gav det mycket uppmärksamhet och vatten men det var ingen framgång. Bytte senare till konstgräs och det passar mycket bättre och ser precis ut som äkta. Blir gul också! Inte skojar, det är fortfarande bra.

El installerat ute med uttag och belysning på strategiska platser längs väggar och grind samt några lampor med rörelsesensorer på något högre ställen. Allt bra.

Inskickat av Kees