Läsarens bidrag: Vilken semester!?

Julen och årsskiftet saknar jag inte så ofta Nederländerna, men under dessa dagar saknade jag en gammaldags julgran, den bitande kylan och sedan mysig inne, centralvärmen på, varm kakao med kanske en liten skvätt av vodka. Men hey, Thailand har också sina förmåner, som att tillbringa semestern på Koh Samet eller Koh Chang som vi (min älskade thailändska fru och jag) har gjort de senaste åren.

Härligt, på stranden, lite vattenskoter, snorkling och en trevlig middag på kvällen och sedan njuta av livemusik i en gammaldags bar med rockmusik, allt från 60-talet till nutid. Varje land har sin charm.

Men i år gör vi saker annorlunda: ingen semester till en tropisk ö eller skärande kyla i Nederländerna. Den här semesterperioden är vi i början av en ny era, eller åtminstone är det så min fru Porntip och jag känner för det. Vi ska odla ris, ekologiskt det vill säga, vi tror att vi vet vad vi ger oss in på. Men framtiden får utvisa, så fortsättningsvis……..

Roliga historier

Men först lovade jag mig själv en helg i Bangkok innan jag åkte på risodling i Chaiyaphum vid årsskiftet. Lördagen strax efter jul anländer jag till Bangkok. Min fru är redan i Chaiyaphum…….en kväll i Bangkok utan fru…hmmmmm…vad ska vi göra.

Den goa pojken jag är, jag går till Soi 4 ​​först, Nana, för det finns alltid något att göra där. Jag hade kommit överens med en före detta kollega om att göra några guldgula rackare till en soldat tillsammans. Naturligtvis var han sen igen. Tja, han är hälften fransman, hälften thailändsk, så hans sena ankomst är ingen överraskning för mig.

Jag bestämmer mig först för att köpa färsk apelsinjuice på gatan och ser mig omkring från vilken bar jag har den bästa utsikten för att se den färgglada processionen av turister och damer av lätt dygd, som skyndar sig för att inte komma för sent till jobbet.

När min fru Porntip och jag är i Bangkok gillar vi att sitta här och titta på paraden tillsammans medan vi tittar på fotboll. Med varje person som går förbi låter vi fantasin flöda och kommer på de mest lustiga historierna.

Jag släcker min cigarett i den tomma flaskan med apelsinjuice och ser mig omkring efter en soptunna. Men hallå, en papperskorg i Thailand är i allmänhet lika sällsynt som en sval aprildag. Lite irriterad lägger jag den tomma flaskan på trottoaren och går till en bar.

Hej du! Ingen nedskräpning i Bangkok. Du följer mig

Efter några meter hör jag bakom mig, HEJ DU! En polis, vass i uniformen, med solglasögonen på, talar strängt till mig och beordrar mig, INGEN SKRÄPPNING i Bangkok. Åh älskling, jag fick det igen. Demonstrerande vänder jag mig om, går mot den tomma flaskan, tar upp den och går mot officeren.

Något bestämdt säger jag till honom att jag kärleksfullt lägger flaskan i en papperskorg. Han kanske kan peka mig på den där soptunnan, där han knäpper på mig, FÖLJ MIG! NU! Jag följer honom fogligt och han leder mig till närmaste bensinmack. Jag tänker naivt, ja han har rätt, det måste finnas en soptunna där, men han passerar bara soptunnan!!

Nu börjar jag känna mig våt, något stämmer inte här, vad gör den där killen? Sedan börjar jag märka hans promenad... hans gång svajar något, jag tror att han åtminstone är en mångsidig person och han vill att jag ska följa honom...

Min fantasi flödar och inte åt rätt håll. Han tar mig till sina lika lätt svajande eller, vem vet, till och med kraftigt svajande kompisar, varefter jag oförskämt introduceras för gentlemen's love någonstans i ett snuskigt, svagt upplyst förhörsrum. Jag gillar variation, men jag pratar inte alls om den här sortens variation.

Plötsligt vänder jag mig om och berättar att jag har andra planer samtidigt som jag lägger den tomma flaskan i papperskorgen. De Village People ser ut ropar fortfarande efter mig, HEJ DU, DU FÖLJER MIG! Ja hejdå, jag är inte tokig Henkie och fortsätter min väg till en ölbar. Som en sann hjälte fortsätter han att ropa efter mig men gör ingenting före resten, han måste verkligen hitta ett annat offer för sina oklara eskapader. Lite rädd för den här snäv flykt Jag beställer en tequila och en öl och tänker för mig själv, pffff det kunde ha slutat väldigt illa.

Phil, brevbäraren

Som tur är fungerar tequilan direkt och jag kan snabbt vrida på ratten och njuta av den färgglada processionen av turister, damer av lätt dygd och olika nebulosa människor. Vackert att se, men var är min kompis nu? Nåväl, låt mig titta vidare runt baren.

Snart lägger jag märke till en något åldrad thailändsk dam som är i ett animerat samtal med en ännu äldre Aussie. Jag kan inte undertrycka ett leende, som omedelbart fångar hennes blick och drar in mig i samtalet. Aussie visar sig vara Phil, Phil brevbäraren, Phil arbetade på Aussie-posten i 15 år och sparade sina slantar men av någon okänd anledning måste han samla in sina Aussie-dollar i kontanter var tredje månad. Han bevisar detta genom att öppna sin väska och visa mig två tjocka förpackningar med dollarsedlar.

Jag tycker, mycket smart, Phil brevbäraren, men jag menar inget illa och efter några drinkar, utbyte historier, bestämmer sig Phil brevbäraren att ignorera det. Han säger till mig att han måste hinna med sitt flyg till Koh Samui, där han bor för närvarande, och han tar sin väska med dollar och fortsätter sin väg.

När jag tänker på det, jag har varit i Bangkok i ungefär två timmar nu och om det är något jag hatar så är det matthet. Nåväl, jag blir serverad på min uppmaning, det är verkligen inte tråkigt. Äntligen dyker min thailändska/franska kompis upp med ett leende och ber uppriktigt om ursäkt för hans försenade ankomst. Vi bestämmer oss för att fortsätta resten av kvällen på en irländsk pub, Carlsberg, fotboll och rugby, livet är bra.

Ånga från mina öron

När jag anländer nästa dag till Mo Chit busstation, allvarligt bakfull, tar jag en minibuss till Kampeangsaen för att ta bussen till Korat så att jag en dag senare, mycket trött, faller i min frus kärleksfulla armar.

Nästa morgon hör jag min fru Porntip öppna dörren vid 5-tiden. Idag är dagen vi börjar sprida vårt ekologiskt tillverkade ogräsmedel över hela landet. Vi hoppas kunna odla ris ekologiskt så att vi kan komplettera min blygsamma lärarlön.

Snart kommer Porntip springande in i huset lätt panikslagen. "De har dödat hunden." "Vad", säger jag misstroende. Vem, vad, hur, varför? Efter en viss förfrågan visar det sig att hushunden hade gått på hönsjakt hos grannarna på natten. Grannarna bestämde sig då för att inte bara skjuta hunden, utan även att hänga den demonstrativt från en skylt framför min frus hus. När exakt djuret dog återstår frågan.

Jag kan förstå att en enkel bonde vill skydda sina höns; trots allt har en hund som redan smakat blod fått smak för det och kommer att fortsätta jaga. Men varför så uppenbart hänga hunden? Helt enkelt illamående! Efter lite förfrågningar står det klart för mig vilken kycklingfarmare jag ska gå till.

Med ånga ur öronen (jag tolererar onödigt lidande av djur mycket illa och gör mig mottaglig av liten anledning) släpper jag hunden från kopplet runt halsen och går snabbt till hönsbonden. Samtidigt ser Porntip att detta kan gå fel och ropar efter mig: 'Michel! vänta, inte nu! chai yen yen!'

Däremot är jag allt annat än cool, jag sjuder och kommer fram till kycklingbonden vrider jag kopplet runt hans hals och biter honom om det känns rätt. Han gör sig fri från kopplet och vill fly. Oj, oj, vänta lite, vi kan alla gå iväg och gå rakt framför honom. Han dukar under mig och tar tag i en gammaldags, rostig lie att attackera mig med.

Det är här Porrtipset hoppar in. Herregud, det här är det sista jag vill ha. Jag tar tag i min fru, som under tiden slänger alla möjliga förbannelser mot kycklingbonden på thailändska. Jag trycker bort henne från hönsbonden och försöker lugna ner henne. Under tiden kan jag inte låta bli att göra det klart för honom att om han är en riktig kille så tar han upp bältet ikväll, jag lindar det runt hans kycklinghals igen med kärlek.

Varför jag inte kan hålla mig cool

Fulla av adrenalin, men också chockade, återvänder vi till föräldrahemmet där Porntip skäller ut mig. Varför kan jag inte hålla mig cool, varför måste jag gå direkt till det, även hon är nu i alla stater, och all frustration och lidande av hennes avlidna hund får jag över mig. Som tur är har jag återhämtat mig och låtit henne lugna ner sig så att vi sedan kan acceptera saken i fred. Vi fortsätter dagen med risbönder, jag tror att jag har förtjänat minst 24 timmars matthet nu. Vem hade någonsin trott att jag skulle önska det på nyårsafton.

Inskickat av Michael

– Ompostat meddelande –