Att leva som en farang i djungeln

När jag för några år sedan tog beslutet att komma och bo här, i en liten stad på Söder, som enda farang, mina vänner som bor i Thailand trodde att jag var galen. De flesta av dem bor på Koh Samui och kan inte slås bort med käppar. Jag skulle bli uttråkad ihjäl här i den där öknen/djungeln, ensam och mycket mer av det där obehagliga.

Men mitt beslut var bestämt och stärktes ytterligare av de många kremeringarna av faranger som dog alldeles för unga, som jag var tvungen att delta i under åren. Alla dog av samma åkomma: tristess blev full vilket resulterade i en lever som inte längre orkade med det hårda arbetet eller dog i en olycka berusad.

Plötsligt inte längre tid för någonting

Så jag bor här väldigt tyst, med en thailändsk pensionerad professor som min enda granne. Jag har känt den mannen sedan jag kom till Thailand, vilket är länge.

Innan han gick i pension, nästan samtidigt som jag själv, hade han stora planer. Han ville och skulle se Thailand. Kör genom Thailand med mig på motorcykel (vi är båda inbitna motorkryssare).

Perfekt för mig, någon att umgås med som pratar perfekt thailändska och inte, som jag, ett ibland obegripligt skratt för thailändska.

Men som med många thailändska män har de plötsligt inte tid för någonting efter pensioneringen. Under sin aktiva karriär har de tjänat bra, men inte förskonade, det är thailändsk kultur. Varför tänka på morgondagen: Kanske kommer imorgon aldrig.

Så för att bibehålla sin tidigare levnadsstandard kastar de sig ut i alla möjliga aktiviteter för att komplettera sin pension (en tjänsteman har ju pension här). Resultatet är att ingenting blir av de vackra planerna. Senare, vilket kan. Här gäller ordspråket: Skjut aldrig upp till imorgon vad du kan göra idag, som: gör aldrig idag vad någon annan kan göra imorgon. Bra dålig??? Valet är ditt.

Mycket att uppleva och se

Att bli uttråkad i Thailand: Nej det gör du inte om du inte vill. Det är förstås stor skillnad mellan en farang som är kopplad till en thailändsk dam och en ungkarl. Som ungkarl har man mycket frihet här, och då menar jag inte att jaga tjejerna varje dag.

I Thailand finns det mycket att uppleva och se för oss faranger, trots allt är det nytt för oss: en annan kultur, olika människor. Konsten här är att känna empati för det thailändska livet, inte alltid jämförbart med livet i Europa. Det här är Thailand här och Thailand tillhör det thailändska folket med sitt eget sätt att leva och kultur. Det är väldigt intressant att försöka förstå och leva med det. Du kan vara kritisk, men håll kritiken för dig själv, observera och fundera på det i lugn och ro.

 Khun lungaddie

Detta är Eddy de Coomans andra bidrag till Thailandbloggen. I den förra, 'Alla i byn känner till farang Lung Addie', presenterade han sig själv.

Skickat meddelande

Från Thailands nya bok Charity: 'Den kalla årstiden övergick till den varma årstiden. Jan tyckte det var varmt, precis som alla andra, Marie hade svårt för det. Maria Berg i den bisarra historien Jan och Marie från Hua Hin. Nyfiken? Beställ "Exotiska, bisarra och gåtfulla Thailand" nu, så att du inte glömmer det senare. Även som e-bok. Klick Här för beställningsmetoden. (Foto Loe van Nimwegen)