Saker och ting går inte överens mellan Yingluck-regeringen och Bank of Thailand. Regeringen har riktat in sig på bankens restriktiva räntepolitik, en politik som är internationellt uppskattad. Genom att strikt reglera räntorna håller banken inflationen under kontroll.

Regeringen och den nya ordföranden vill släppa på bromsen för att stimulera ekonomin. Inflationsmedlen bör ersättas med valutamedlen. Det har också föreslagits att en del av valutareserven ska användas för investeringar i infrastrukturarbeten utomlands.

Relationerna har försämrats under lång tid. I början av detta år överförde regeringen en skuld på 1,14 biljoner baht till centralbanken för att skapa utrymme i den egna budgeten. Den skulden är en kvarleva från finanskrisen 1997. Banken var uppenbarligen inte nöjd med det. Utnämningen av en ny ordförande gick inte heller smidigt.

BoT-chefen Prasarn Trairatvorakul tar upp bankens penningpolitik i en intervju i Bangkok Post. För icke ekonomiskt utbildade personer som jag är det här tuffa och inte alltid begripliga grejer. Men jag tycker att det är tillräckligt viktigt att uppmärksamma. Nedan följer några stycken.

Om den mest lämpliga politiken

Målet med vår penningpolitik är att låta landets ekonomi växa så mycket som möjligt utan onödig risk för inflation eller obalans i finanssektorn. […]

Vi använder en policymix av räntor, växelkurser och tillsyn av finansiella institutioner. Ramverket genom vilket vi kontrollerar inflationen har gett insyn och sätt för offentlig kommunikation om ekonomin till medlemmar av finanssamfundet under de senaste 10 åren.

Om förslaget att använda växelkursen som kriterium

Den monetära myndigheten i Singapore använder det. Teoretiskt sett är detta praktiskt för ett land med stor internationell handel per bruttonationalprodukt. Men det är inte sant att det inte finns några fallgropar i att använda växelkursen för att kontrollera inflationen. […]

I vårt fall kan du gissa vad exportörernas reaktioner är om vi låter baht öka för att hålla tillbaka inflationen. Däremot har vi begränsade resurser för att styra baht till önskad nivå när baht är på en försvagningstrend.

Den thailändska ekonomin kan inte kontrollera inflationen eftersom den är liten och öppen. Faktum är att en stor del av den ekonomiska tillväxten kommer från inhemsk efterfrågan. Nya Zeeland, det första landet att anta inflationsramen, har också en liten och öppen ekonomi, men har lyckats hålla tillbaka inflationen, som till stor del drivs av den inhemska ekonomin. […]

Den thailändska styrräntan (dagsräntan) är bland de lägsta i regionen. De privata affärsbankernas tillväxt är genomgående hög [första halvåret 16 procent] och bred. Detta bevisar att vår penningpolitik inte är ett hinder. […]

De inhemska utgifterna har ökat kraftigt de senaste 12 månaderna. Om vi ​​stör ekonomin blir det bieffekter. Det kommer att bli extremt kostsamt att reparera de problem som uppstår till följd av en sådan störning. 1997 [året för finanskrisen] misslyckades prismekanismen, vilket ledde till att lån flödade in i ekonomiska sektorer som de aldrig borde ha fått.

[Styrräntan tror jag är den ränta som centralbanken tar ut från andra banker när de lånar pengar av den. Jag hoppas att översättningen "daglig taxa" är korrekt. Rättelse: Styrräntan är den ränta som bankerna tar ut när de lånar pengar av varandra. Beloppet fastställs av Bank of Thailands penningpolitiska kommitté. Bankernas räntor beror på nivån på styrräntan.]

Om utländsk valuta

Den nuvarande inflationspolitiken är fortfarande den mest lämpliga politiken för landet vid denna tidpunkt. Helst vill vi inte påverka valutasystemet alls. Det enda skälet till att vi gör det är för att dämpa stora stötar. I vissa fall är det väldigt lite vi kan göra. […]

Våra valutareserver har knappt ökat sedan 2011. Ökningen av utländska direktinvesteringar från thailändska företag har varit fenomenal.

Den nominella valutareserven är stabil på cirka 170 miljarder dollar med swapkontrakt värda 20 miljarder dollar sedan årets början. Vi har ingen som helst lust att ingripa på marknaden.

Om att investera valutareserver i infrastrukturprojekt

Det är en missuppfattning att centralbanken är rik eftersom vi har mycket valutareserver. Dessa reserver är pengarna som den privata sektorn tjänar på export. De byter ut dollarn de har tjänat mot baht från centralbanken och spenderar den på sina fabriker eller nya utvecklingar. […]

Det är centralbankens uppgift att hålla den utländska valutan i form av reserver för framtida bruk. Centralbanken måste se till att det finns en tillräcklig tillgång på dollar för att möta behovet.

(Källa: Bangkok Post, 23 augusti 2012)

2 svar på “Det går inte bra mellan regeringen och Thailands centralbank”

  1. matte säger upp

    Typiskt Thailand-exempel igen, en bank måste kunna verka självständigt och fatta de bästa besluten för landet, vare sig genom att sänka räntorna eller vad som helst. Någon regering kommer att berätta för Thailands bästa bankir hur man gör det...

  2. thaitanicc säger upp

    Håller helt med, matte; centralbanken måste hålla tillbaka regeringen, annars får vi sinterklaasliknande situationer från regeringen bara för att behålla makten.

    Angående artikeln: det är sant att centralbankens reserver inte speglar en centralbanks rikedom, men de återspeglar handelsbalansen. Förekomsten av större utländska (valuta) reserver indikerar, med vissa undantag, en positiv handelsbalans. Thailands valutareserver är för närvarande större än USAs eller Storbritanniens (http://www.gfmag.com/tools/global-database/economic-data/11859-international-reserves-by-country.html#axzz24jjEnVl7).


Lämna en kommentar

Thailandblog.nl använder cookies

Vår webbplats fungerar bäst tack vare cookies. På så sätt kan vi komma ihåg dina inställningar, ge dig ett personligt erbjudande och du hjälper oss att förbättra kvaliteten på webbplatsen. Läs mer

Ja, jag vill ha en bra hemsida