Els van Wijlen har bott i mer än 30 år med sin man 'de Kuuk' i en liten by i Brabant. 2006 besökte de Thailand för första gången. Om möjligt åker de på semester dit två gånger om året. Deras favoritö är Koh Phangan, vilket känns som att komma hem. Hennes son Robin har öppnat ett kafé på Koh Phangan.
Äntligen är det klart, skalgardinen
Jag plockade upp hundratals eller kanske tusentals snäckor. Väldigt vackra, väldigt fula, stora, små, trasiga eller väldigt coola, blanka och tråkiga skal….
Promenerade i timmar längs stranden och på piren och letade (sten)stranden efter snäckor med skarp blick. Bytet samlas i en plastpåse, vars handtag gör ont i fingrarna i slutet av uppdraget. Sedan går jag hem på skotern för att tvätta dem, sedan borrar Kuuk ett hål i dem och jag snor dem på en fiskelina. När det finns tillräckligt med snören knyts de runt en bamburibba och hängs. Resultatet är en vacker skalgardin.
Under den där timmeslånga promenaden längs stranden och samlade snäckor hade jag faktiskt en filosofisk höjdpunkt. Jag tror att livet faktiskt är som en gardin av snäckor. Möjligheterna i livet är som snäckorna på stranden. Man måste gå ut och ta alla tillfällen. Plocka upp allt du tror kan vara något. Ibland är det inte så illa, ibland är det en besvikelse, ibland kommer en våg som tar bort det man vill ha.
Och du måste böja och böja dig och böja dina knän mycket, för ju närmare marken, desto bättre ser du saker. Och så ibland dyker det upp något; en gång alla möjliga djupa tankar, en annan gång nätkamraternas lunch.
Du bränner axlarna, du stukar en fotled, du blir stel i nacken och efter en timme är du helt galen. Men ge inte upp, fortsätt bara plocka!
Eftersom alla de samlade skalen i slutändan bildar din egen skalgardin. Och om man tar ett steg tillbaka och ser på helheten ser man att alla de där skalen, det vackra och det fula, tillsammans bildar en vacker helhet.
Eller något.
Tja... jag är ingen filosof heller, förstås.
Snyggt stycke, Els. Var är din son på Koh Pangan? Sedan besöker jag hans kaffecafé.
Vackert skrivet och ändå lite filosofiskt 🙂
Fin historia Els. Vi övervintrar i Hua Hin varje år. Jag går också längs stranden där varje morgon och jag samlar också dussintals snäckor varje år. Också en bra idé att göra en gardin av det. Hälsningar, Jeanine.
Vacker berättelse, vackert uttryckt.
Fortfarande lite filosofiskt.
Om alla dessa skal som har hållit så mycket liv kunde tala om vad de har gått igenom, skulle du bli förvånad. Alla dessa skal är tacksamma mot Els för att han gav dem ett andra liv.
Bra gjort Els.
NicoB
Bra historia.
Det kan du få inspiration av.
Inte bara om skal.