Kolumn: "Intervju med Khun Anupong Paochinda (inrikesminister)"

(Brickinfo Media / Shutterstock.com)

Int: Hej, Khun Anupong. Det verkar väldigt tyst på din avdelning eftersom det inte finns några fler demonstrationer.   

Anupong: Ja, jag måste tacka guvernör Chadchart för det. Han har gjort ett mästerverk genom att utse vissa områden i Bangkok som "certifierade" demonstrationsplatser. Bort från den civiliserade världen, inga olägenheter och vägspärrar med för tillfället dyra containrar, anmäl först prydligt till myndigheterna, alla går hem prydligt på kvällen så att saker kan göras sa-aat. Men låt oss inse det: det är ingen lösning för demonstrationerna utanför huvudstaden, men det finns knappast några. Eller så måste pöbeln drastiskt revidera sin strategi. Jag har dock det bestämda intrycket, med stöd av underrättelsetjänsterna, att så inte är fallet.

Int: Fortsätter folk att fokusera på Bangkok?

Anupong: Ja, och det förstår jag faktiskt inte så bra. I resten av landet bor många fler anhängare till demonstranterna, det finns mer utrymme och färre poliser och arméer att ingripa. 300 eller 400 bussar fulla med röda släp från Bangkok till till exempel Khon Kaen eller Udon Thani skulle också verkligen hjälpa bussbolagen för tillfället. Men ja, förmodligen mindre exponering i nationell och internationell media. De vill få regeringen att se illa ut och chansen att detta ska lyckas i Bangkok är förstås större.

Int: Men regeringen är enad...?

Anupong: Definitivt. Prayut, Prawit och jag har kunnat läsa och skriva tillsammans i flera år. Prayut är den nu avstängda premiärministern, Prawits vice. premiärminister och chefen för PPRP (som varken Prayut eller jag är medlemmar av, tack och lov) och jag sitter bekvämt i lä. Jag är inte mycket pratglad, utan mer en doer. När jag fortfarande hade befäl över den thailändska armén var kommandot "Forward, Mars" redan ett ord för mycket, tyckte jag. Jag fick det också ersatt av: 'PAI'. Trevligt att nämna är att hela folket har tagit över.

Int: Ni tre är, eller var, medlemmar i den så kallade Queens Guard. Vad är det egentligen?

Anupong: Det är en elitenhet i armén, kommandosoldater kan man säga som har den speciella uppgiften att skydda drottningen hela tiden och från alla, om nödvändigt med ditt eget liv. Du är alltså medlem livet ut och det tar inte slut när du går i pension. Vi är starka anhängare av monarkin och motsätter oss alla angrepp på den. Arbetskraften har fördubblats de senaste åren eftersom vi nu har två drottningar. Och det finns också en liten ny enhet internt som heter MiaNoi Guard. Tysta krafter alla utom bakom kulisserna.

Int: Du har ofta jobbat bakom kulisserna tidigare, eller hur?

Anupong: Självklart. Militärens arbete är vanligtvis inte så synligt, bara när den nationella säkerheten är i fara. Men syftar du på en specifik händelse i det förflutna?

Int: Ja. När jag förberedde den här intervjun stötte jag på dokument som sa att du hade något att göra med inrättandet av Abhisit-regeringen.

Anupong: Det var länge sedan. Du kanske vet att den dåvarande röda regeringen faktiskt leddes av toppkocken Samak. Satan kunde inte lita på Samak. I de välkända studentprotesterna vid Thammasat 1967 var han fortfarande på vår sida, arméns, och arbetade för en radiostation som bara sände antikommunistisk propaganda. Och senare blev han premiärminister för samma vänsterklick. I landets intresse måste detta få ett slut. Sedan kontaktade jag Newin Chidchob och uppmanade honom i några samtal i bakrummet att få ut hans parti ur koalitionen och stödja Abhisit. Det var faktiskt barnsligt enkelt. Det är samma parti som hans halvbror Anutins parti nu. Newin fick ett rejält bidrag för att starta en fotbollsklubb.

Int: Du gick i samma klass på polisskolan som Thaksin, läste jag.

Anupong: Verkligen. Och det är där min kunskap och erfarenhet börjar. Thaksin hade ingenting att göra med polisen, med fred och ordning och med att bekämpa korruption. Han var bara där för sin karriär och för att bygga nätverk som han senare kunde utnyttja. Det var användbart att vi, särskilt Thaksin, fick höra exakt hur man ska lura saker.

Int: Gällde inte det även dig?

Anupong: Ja, visst. Men du vet. När du sedan blir antagen till drottningens garde, vet du att det bara är för att du är pålitlig och orubblig. Och att du är skyldig dig själv.

Int: Verkligen?

Anupong: Ja. Jag kan hosta upp en hel tvättlista med namn som först satt på ena sidan av det politiska spektrumet och sedan flyttade till andra sidan utan att skämmas. Och de straffades inte heller av väljarna för det. Samak var inte ensam. Ett litet slagsmål om en flaska vin, en sexig spelning eller några felaktiga ord med en klunk eller medan du spelar poker och voila... en ny fest föds.

Int: Jag förstår av dina ord att militären är den enda konstanta och pålitliga faktorn i detta land.

Anupong: Ja, men jag tror att det finns ett undantag och det kommer att överraska dig från min mun. Jag har mycket respekt för de där killarna och tjejerna från Move Forward. Du vet. Thanathorn, Pita, Piyabutr.

Int: Verkligen? Varför?

Anupong: De hade ett bra program i föregående val. Jag tänkte på 30 sidor och de hade tänkt på en massa saker. Man kan inte misstänka dem för att råna statskassan eftersom de helt enkelt inte vet hur de ska göra. Ingen av dem gick på polishögskolan. Det jag gillade var att de letade efter en lösning för jordbruket utan att bara ge pengar till alla bönder i nordöstra och köpa upp deras ris. De var till och med emot det.

Int: Låter som att göra reklam för dem från din mun.

Anupong: Ja, men för mig hade de väldigt fel med sina ståndpunkter om monarkin. Det borde de inte ha gjort. Också för att majoriteten av befolkningen inte är särskilt väl betjänt av förändringar och absolut inte av långtgående förändringar. Och jag tror inte att det finns något akut behov av de förändringarna heller. Är monarkin ansvarig för den sviktande ekonomin, dålig utbildning, översvämningar och torka, trafiksäkerhet, fattigdom, antalet tonårsmödrar, Covid, apkoppor, opålitliga politiker?

Int: Ja, det finns många andra problem i landet. Det är säkert.

Anupong: Låt oss börja jobba då...

Int: Det stämmer. Jag går till kontoret för att träna intervjun. Tack för din tid.